David Nicholls

Oktoberböcker att se fram emot

Just nu är det så mycket som snurrar i skallen att jag inte riktigt kan fokusera på läsning och jag får hålla mig till böcker som flyter rejält. Förhoppningsvis finns det sådana bland de böcker som kommer ut i oktober.

Berättelsen om Alice Hart, Holly Ringland, ETTA, oktober

Hjärtnot, Marit Walsø, norra, oktober

Vaka, Hyam Zaylon, Sekwa, oktober

Klickad, Karin Bojs, Albert Bonniers förlag, 1 oktober

Dan före dan, Felicia Welander, Lavender Lit, 2 oktober

En förlorad man, Jane Harper, Bokförlaget Forum, 2 oktober

Nyårsfesten, Lucy Foley, Printz Publishing, 2 oktober

Bitterljuva dagar, David Nicholls, Printz Publishing, 3 oktober

Will Grayson, Will Grayson, John Green, David Levithan, Bonnier Carlsen, 4 oktober

Skrivet i stjärnorna, Minnie Darke, Lovereads, 9 oktober

Sverigevänner, Jonathan Lundberg, Piratförlaget, 9 oktober

Vad hjärtat aldrig glömmer, Kelly Rimmer, Louise Bäckelin förlag, 9 oktober

Konstnären i den flytande världen, Kazuo Ishiguro, Wahlström & Widstrand, 10 oktober

Två hjärtans karameller, Sofia Fritzson, Lavender Lit, 10 oktober

Normala människor, Sally Rooney, Albert Bonniers förlag, 10 oktober

Asymmetri, Lisa Hallliday, Norstedts, 14 oktober

En sång för Hedda, Annika Estassy, Norstedts, 14 oktober

Bara lite till, Simona Ahrnstedt, Bokförlaget Forum, 16 oktober

Svartstilla, Susanne Skogstad, Wahlström & Widstrand, 17 oktober

Inte som du, Johanna Schreiber, Ida Ömalm Ronvall, B Wahlströms, 10 oktober

Julafton på den lilla ön i havet, Jenny Colgan, Norstedts, 21 oktober

Världen sedan 1989, Annika Ström Melin, 22 oktober

Dockmakerskan, Elizabeth Macneal, Bokförlaget Forum, 23 oktober

Hennes gröna ögon, Anne Liljeroth, Louise Bäckelin förlag, 23 oktober

Där livet är fullkomligt, Silvia Avallone, 24 oktober

Främlingen, Elly Griffiths, Modernista, 25 oktober

Jag lever och du hör mig inte, Daniel Arsand, Elisabeth Grate Bokförlag, 25 oktober

Räven, Dubravska Ugresic, Albert Bonniers förlag, 25 oktober

Frankenstein i Bagdad, Ahmed Saadawi, Bokförlaget Tranan, 26 oktober

Berättelsen om Nahr, Susan Abulhawa, Norstedts, 28 oktober

Nickelpojkarna, Colson Whitehead, Albert Bonniers förlag, 29 oktober

Skred, Marit Sahlström, Ordfront förlag, 31 oktober

Dagens namn: David och Salomon

 

Vårt sommartema på Kulturkollo heter Dagens namn och vi planerar ett inlägg om dagen kopplat till namnsdagarna. Jag hade tydligen namnsdag 20 juni, något som jag absolut inte hade koll på själv, men i sommar tänker jag hålla bättre koll och skriva namnsdagsinlägg i alla fall några dagar. Vill ni ha ett sådant inlägg om dagen är det däremot Kulturkollo som gäller.

Dagens namn är David och Salomon, två namn som fick mina tankar att irra iväg åt olika håll.

Den förste David jag tänkte på var David Nicholls, författare till megasuccén En dag, som sedan försvann lite. Visserligen var hans Vi en helt okej bok, men den kom på svenska redan 2014. Nu jag önskar mig en ny smaskig bok med lite mer feelgoodvibbar och gärna utan En dags hemska slut. Han kommer till Bokmässan i höst och ska framträda på den nya feelgoodscenen, vilket låter lovande.

När det gäller Salomon, så förflyttas jag till min barndom då jag läste en bibel för barn utgiven av Jehovas vittnen. Den var en gåva från en förälder till en av mammas elever och jag var helt besatt av framför allt bilderna i den. På en av de mest dramatiska stod den vise kung Salomo, eller någon av hans män och höll ett spädbarn i ena benet. Två kvinnor påstod att det var deras barn och kungen erbjöd sig att dela det och ge dem varsin halva. Den som istället gav bort barnet var självklart den riktiga modern. Jag drömde mardrömmar om bilden, men kunde inte låta bli att titta på den.

Jag tänker också på Salomons sång som var den första boken jag läste av Toni Morrison. En bok jag sträckläste och verkligen älskade.

 

 

Veckans ord på X: Mina svar

Bättre sent än aldrig. Här kommer mina svar, som definitivt satt hårt inne.

En styck grälsjuk hustru, dvs xantippa är Connie i David Nicholls bok ViDet är dock väldigt enkelt att förstå varför, då hennes man Douglas verkligen är sjukt jobbig.

Jag spelar faktiskt aldrig tv-spel, trots av vi har en x-box. Möjligen hade jag kunnat tänka mig att spela något spel med kinect, som handlar om rörelse.

Många har drabbats av xenofobi i världen tyvärr. Jag började läsa Det svenska hatet av Gellert Tamas, men behöver ta ständiga pauser pga det mycket obehagliga innehållet.

Både kvinnor och män har minst en x-kromosom och de sammanvuxna tvillingarna Gracie och Tippi har fyra tillsammans, men bara en underkropp. Boken Vi är en skrev jag om tidigare i veckan och den var verkligen läsvärd.

Den som bantar väljer utan tvekan xylitol istället för socker. I Decembergatans hungriga vargar av Ulrica Lidbo blir huvudpersonen helt fixerad vid mat och gör allt för att gå ner i vikt. Ofta lever hon bara på äpplen.

För tio år sedan

DSC_0436

Den 15 juli 2005 var sista dagen av en lång värmebölja. Regnet började falla natten till den 16e. Det hade varit en varm sommar och mycket kretsade den här veckan kring terrordådet i London som ägt rum en dryg vecka tidigare. Just den 15e beslutade Sharon att armén skulle få fria händer i jakten på efterlysta palestinier. Det var en värld som kanske inte var den tryggaste platsen i världen.

15 juli 2005 var en fredag och tidigt på morgonen fick vi äntligen vår första son. Han tog god tid på sig och vi var ganska säkra på att han skulle födas på den franska nationaldagen, men så blev det inte. Den 15 juli är å andra sidan En dag-dagen, eller Em-Dex-day, så det blev lite litterärt ändå.

Han var så liten, vägde bara 2430 gram och kom nästan tre veckor för tidigt. Vi glömde snart den brinnande världen och fokuserade helt på alla gram han gick upp.

Nu är det 15 juli igen och vi firar vår tioåring. Tänk vad åren flyger iväg.

En somrig bok

omslag-en-dag-3

Egentligen ska #bokutmaningapril av @johannastenius göras på Instagram, men jag är inte så flitig där. Håller mig hellre i bokbloggosfären och därför kommer det att bli några inlägg här. Med bilder också, som ibland publiceras på Instagram. Vi får se hur det blir.

Uppgiften idag den sjunde april är att skriva om en somrig bok och den första jag kommer att tänka på är En dag av David Nicholls, som visserligen utspelar sig under många dagar, men som alltid har 15 juli som sin utgångspunkt. Inte den klassiska sommarboken, som t.ex. Sarah Dessen brukar bjuda på, men en somrig bok likafullt.

 

Att splittra ett vi

vi

Douglas och Connie har varit gifta i 25 år och deras son Albie ska börja på collage. De har en sista sommar tillsammans som familj och den ska de tillbringa på resande fot i Europa. Precis innan de ska åka släpper Connie bomben. Hon vill skiljas, eller hon tror i alla fall att hon vill göra det. Trots detta bestämmer de sig för att genomföra resan. För Albies skull. Albie som utan tvekan skulle vilja befinna sig på en helt annan plats. Att resa med sina föräldrar är inte det han önskar mest av allt. Visst älskar han sin mamma, men han klarar sig bra utan sin märkliga och kärlekslösa pappa.

Jag hade höga förväntningar på David Nicholls nya bok Vi och inledningsvis var jag lite besviken. Jag saknade glädjen och lättheten som präglade En dag och tyckte att huvudpersonen Douglas var mer än lovligt gnällig. Men jag läste vidare och insåg snart att det här inte var en ny En dag, utan något annat och faktiskt också något bättre. Han växer den där Douglas och snart förstår jag inte bara varför hans fru Connie vill lämna honom, utan faktiskt också varför hon gifte sig med honom. Douglas ställer höga krav på sig själv. Under resan ska han inte bara vinna tillbaka sin fru, utan också förbättra sin relation till sin sonen. Sonen som han aldrig riktigt har förstått.

Vi får följa med den trasiga och splittrade familjen till flera av Europas kulturhuvudstäder och parallellt låter Nicholls oss ta del av viktiga händelser i Douglas och Connies förhållande. Hur de ganska osannolikt träffades, hur de blev viktiga för varandra och hur deras förhållande gått upp och ner, som alla förhållanden gör. Det är en lågmäld och stundtals ganska mörk historia, som blir mer och mer läsvärd ju mer jag lär känna huvudpersonerna. De från början så enkelt tecknade karaktärerna får mer och mer djup och jag imponeras av hur Nicholls mejslar fram dem med små medel. Jag tar verkligen Douglas till mitt hjärta, trots att han är plågsamt tafatt och har en ovana att alltid säga fel saker, visar han sig ha ett riktigt gott hjärta trots allt.

Vi är ingen ny En dag, utan en allvarligare och mindre omedelbar bok. Faktum är att det gör att jag faktiskt tycker mycket mer om Vi. Nicholls har mognat som författare och hans plats på Man Booker Prizes långa lista var helt klart välförtjänt. En bok som definitivt är värd att läsa.

 

En gubbig lista

“Måste du alltid vara fixerad vid att det ska vara 50/50?”

Jo, just så är det och därför är jag lite extra sur över årets långa lista till Man Booker Prize, där 4 män och 2 kvinnor i juryn har utsett 10 mäns och 3 kvinnors böcker till listan. Dessutom är det en mycket vit lista, vilket gör mig minst lika upprörd.

Vi är så himla vana vid den här ojämlikheten att allt för få reagerar och många av de som reagerar gör det som i kommentaren ovan. Är det verkligen så himla noga att långa listor till bokpris inte består av mest män? Jag tycker definitivt det.

Nobelpriset i litteratur har gått till tretton kvinnor sedan 1901. Tretton. Inom de andra priskategorierna är det ännu värre, i fysik, kemi och medicin har femton kvinnor prisats, mot 539 män. I vissa fall har kvinnornas chefer fått priset, inte de kvinnor som faktiskt gjort upptäckten. Men visst, gällande vetenskap kanske det går att skylla på bristen på kvinnliga kandidater, även om det är ett kasst argument, men inom litteraturen går det knappast.

Men i Sverige är vi väl ändå jämställda? Jag hittade en artikel ur SvD, visserligen från 2009 men inga under har mig veterligen skett sedan dess. Då hade 28% av priserna i den skönlitterära klassen gått till kvinnor. En möjlig förklaring ger Stefan Eklund:

“En förklaring kan vara att Augustpriset gärna går till breda epiker – en genre som oftast företräds av män.”

 

Så det gäller alltså att skriva i en speciell (manlig) genre för att få ett pris? Så kan det vara, men det gör det inte desto mindre fel. Snarare tvärtom. Jag tror dock att det ligger en del i det. Jag läste Främlingens barn av Alan Hollinghurst, som fick Man Booker Prize 2004. En mycket bra bok, men en bok som om den vore skriven av en kvinna aldrig skulle fått ett pris. En familjesaga blir episk skriven av en man och känslosam skriven av en kvinna.

Någonting säger mig att Anders Cullhed har mer rätt:

”Jag tror att utfallet vad gäller vinnarna beror på vanlig genusblindhet, att man av gammal tradition förknippar högklassig litteratur med litteratur som skrivs av män.”

Män vinner alltså fler litterära priser av gammal och ohejdad vana. Det är en förklaring jag kan tycka är rimlig. Men en jury bestående av flest män är det inte heller konstigt att just Man Bookers långa lista ser ut som den gör. Män väljer män. Med det sagt låter jag ingen skugga falla över de författare som finns med på listan. Deras böcker är säkert fantastiska. Det är urvalet jag reagerar på. För ett urval görs alltid.

 

Vilka är då nominerade?

To rise again at a decent hour av Joshua Ferris

Joshua Ferris är från llinois, bor i New York och har tidigare släppt två kritikerhyllade böcker. Han fanns också med på The New Yorker‘s ’20 Under 40’ list of fiction writers. To rise again at a decent hour handlar om Paul, 40 år precis som jag och Joshua Ferris, tandläkare och inne i en livskris. Låter som en bra bok.

The Narrow road to the Deep North av Richard Flanagan

Richard Flanagan är från Australien och hans bok, som lånat titeln från en känd japansk bok, utspelar sig i ett japanskt läger för krigsfångar under andra världskriget. En läkare och fånge tänker tillbaka på en kärlekshistoria. Det kan vara en bok för mig.

We Are All Completely Beside Ourself av Karen Joy Fowler

Karen Joy Fowler är amerikanska och beskrivs som Science-Fiction-författare, men har på senare år skrivit annat. Det här är en bok jag haft ögonen på, men inte läst. Jag försökte med Fowlers största succé The Jane Austen Bookclub, men fastnade inte och gav upp. We Are All Completely Beside Ourself verkar dock vara en typisk Linda-bok med en familjetragedi som långsamt avslöjas.

The Blazing Word av Siri Hustvedt

Jag har ett komplicerat förhållande till Hustvedt, jag har inte gillat allt jag läst, men älskade till exempel Vad jag älskade. Till hösten kommer denna litterära gigant till Bokmässan och jag vill definitivt läsa The Blazing Word.

J av Howard Jacobson

Howard Jacobson är från Manchester och en riktigt bokprisförfattare. Han vann Man Booker Prize 2010 med The Finkler Question. J är en kärlekshistoria som utspelar sig i framtiden och jag vill gärna att någon annan läser innan jag ger mig på den …

The Wake av Paul Kingsnorth

Paul Kingsnorth är från Storbritannien och har tidigare skrivit facklitteratur och poesi. The Wake är hans första roman. Den utspelar sig några år efter slaget vid Hastings och låter på pappret definitivt inte som en bok för mig.

The Bone Clocks av David Mitchell

David Mitchell är en brittisk författare som återfinns på en rad långa och korta listor för tidigare Man Booker Prizes. Detta skulle kunna göra att han tjänat ihop till ett pris. The Bone Clocks utspelar sig 1984 och handlar om Holly Sykes som rymt hemifrån. Vi får sedan följa henne under hela livet och det skulle kunna vara spännande.

The Lives of Others av Neel Mukherjee

Neel Mukherjee föddes i Calcutta, men utbildade sig i Oxford och Cambridge och bor nu i London. Han är litteraturkritiker och skriver recensioner i en rad dagstidningar. The Lives of Others utspelar sig i Calcutta 1967, handlar om Supratik som engagerar sig i en extrem politisk grupp och verkar riktigt spännande.

Us, David Nicholls

David Nicholls är från Stprbritannien och hans förra bok En dag var en formidabel succé. Us handlar om ett äktenskap på upphällning, en man som försöker vinna tillbaka sin fru och en resa runt Europa. Jag har bara läst En dag av David Nicholls och tyckte om den. Den tillhör knappast de episka romaner som påstås vinna priser, något jag visserligen tycker är rätt trevligt. Det finns andra genrer som är minst lika bra, eller bättre om du frågar mig.

Orfeo av Richard Powers

Richard Powers bor i Los Angeles och har fått en del litterära priser tidigare. Dock inte Man Booker Prize. Orfeo låter som en riktigt udda bok om en kompositör som i sitt microlabb söker efter musikaliska mönster i DNA, något som polisen börjar undersöka. Mycket svårt att veta vad det här är för bok, skulle kunna vara fantastisk eller bara riktigt konstig.

How to be Both av Ali Smith

Ali Smith är en brittisk författare som skriver annorlunda romaner, inte sällan där det dyker upp en främling som förändrar livet för huvudpersonerna. Hon har tagit plats på Man Booker Prize korta och långa lista ett antal gånger och jag hoppas att hon vinner denna gång. How to be Both handlar om konst, men beskrivs på ett lite snurrigt sätt minst sagt. Omslaget är dessutom märkligt feelgood, men jag kommer definitivt att läsa.

History of the Rain av Niall Williams

Niall Williams är en irländsk författare som tidigare skrivit åtta romaner. History of the Rain handlar om Ruth som är dotter till en poet. Hon letar efter information om honom genom hans böcker, både de han skrivit och de han äger. Kan vara något kanske.

 

Den korta listan presenteras nionde september.

Idag firar vi en speciell dag

Idag fyller Storebror O åtta år och det firar vi så klart. Min kusin kan få ett litet grattis han också. Boknörd som jag är kan jag inte låta bli att även fira Emma och Dexter lite, för den 15 juli är ju också deras dag. Det blir ingen omläsning dock, jag skulle läst om vire det inte för slutet som jag inte vill uppleva igen. Kanske får det bli något annat av David Nicholls istället.

Trevlig Em-Dex-day allihop!

Och hurra gärna lite för Storebror O när ni ändå håller på. 😉

One-Day-Book-Cover

 

Bokmässepepp del 16: Printz Publishing

Foto: Kristofer Samuelsson

Jag beundrar verkligen Pia Printz som startade egna bokförlaget Printz Publishing och översatte första boken själv. En bok som var och varannan människa har läst, nämligen En dag av David Nicholls. Sedan dess har förlaget expanderat och ger ut böcker som är bra och underhållande. Intelligent underhållning kallar Pia det och ja, det är en passande etikett. Idag är det Printz Publishing som peppar inför bokmässan.

I slutet av september är det Bok- och biblioteksmässa i Göteborg. Vad har du för planer för årets mässa?

Ungefär samma som förra året: träffa massor av folk – bokbranschmänniskor, bloggare, läsare – mingla, ha kul, och sälja så många böcker som möjligt!

 Vilka böcker vill du lyfta fram från ert förlag?

Det känns förstås alltid extra kul med de nya böckerna, och våra septemberböcker är vi väldigt kära i: Mannen som glömde sin fru av John O’Farrell och En nypa salt av Maria Goodin.

 Vilka av era författare finns på plats?

Våra svenska författare Pernilla Alm (Alltid du) och Anette Rosvall (Magnolia Bakery) kommer att vara på mässan, och vill säkert frottera sig med sina böcker i vår monter! Förhoppningsvis kommer Anette också att bjuda på cupcakes i vår monter (info om detta kommer på facebook och vår hemsida).

Vilken författare vill du själv lyssna till?

Hanne Vibeke Holst skulle jag gärna se. Och Emma Hamberg som är min svenska favorit. Men jag räknar med att inte hinna så mycket annat än att stå i vår egen monter och ha en massa möten med agenter och andra.

Vilken monter missar du inte?

Alla förlagskompisarnas: Sekwa, Gilla, X-publishing, Weyler, Thorén & Lindskog, Hoi m fl.

Årets tema är Norden. Vilken är din nordiska favoritförfattare?

Emma Hamberg och Anna Fredriksson.

Vad har du för råd till den som besöker mässan för första gången?

Åh vad svårt! Bekväma skor såklart, men det säger ju alla … Men ok, här kommer ett till klassiskt råd: missa inte att mingla på Parkbaren på kvällarna, det är ju där alla håller till. Sova kan man göra veckan efter mässan.

 

Hm, cupcakes alltså? Jag kommer garanterat! Troligen även till Parkbaren (som alla andra helgen definitivt är ett ställe jag undviker) och jag lär behöva sova veckan efter. Men då ska jag vara i Stockholm så det kanske inte blir så mycket sömn då heller.  Något nattlig drink lär det ändå bli såväl torsdag, fredag och lördag på bokmässan. Vi får skåla då Pia!

 

Boktips on demand del 6

Mina kära syster är ingen storläsare under den mer stressiga delen av året, dvs all tid då hon jobbar. Hon brukar beklaga sig över det ibland och efterfrågar då böcker som får igång läsandet. Tänkte att jag skulle bjuda på några här. Bra böcker för trötta hjärnor.

Först ut är Pernilla Alm och hennes Alltid du, som är en lättläst bok om det svåra i att få ett äktenskap att hålla under småbarnsåren. Speciellt om en gammal kärlek dyker upp.

Den finns visserligen inte i pocket, men det gör En dag av David Nicholls, som typ alla har läst, kanske du också. Jag tipsar ändå, då det är en bok man inte får missa.

Nu vet jag att du inte heller gillar fantasy, men du ska ändå läsa Hungerspelstrilogin och gärna också CirkelnGrymt bra böcker! Glöm inte solskydd bara, för du lär glömma tid och rum.

Sophie Kinsella skriver charmiga och lagom förutsägbara böcker. Jag gillar Mitt nya jag och Mina hemligheter skarpt. Det är skönt med sådana böcker i solstolen tycker jag. Känner du mer för en skröna om engelska drottningen tipsar jag om Drottningen vänder blad  av Alan Bennett.

En av de sötaste böckerna jag läste förra sommaren var Who’s that girl av Alexandra Potter. Funkar utmärkt att läsa på engelska även för trötta hjärnor.  Den handlar om hur det kan vara att åka tio år tillbaka i tiden och träffa på sig själv. Skit i att det inte är sannolikt för fem öre, det är nämligen riktigt bra. Väldigt konstigt förresten att inget förlag gett ut hennes böcker på svenska.

 Den hemliga historien av Donna Tartt ska du ge dig på när hjärnan vaknat till liv lite. Riktigt bra! Sedan kan du fortsätta med Okänt offer  av Tana French som inspirerats lite av den moderna klassikern av Tartt. En blivande klassiker är helt klart Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld och har du inte läst den ska du absolut göra det. En liten varning utfärdas för att du kan bli lite småförälskad i George W Bush, eller i alla fall i romanfiguren som han inspirerat till.

Ha en riktigt skön lässommar!

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: