enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Allison Pearson

När tiden tar slut

Att försöka jonglera familjeliv och heltidsjobb går ofta sådär, i alla fall för mig. När Kulturkollo har tema tiden den här veckan är det faktiskt bristen på tid jag tänker på mest. Jag bjuder därför på en trio böcker om just detta.

Mamma är bara lite trött av Sara Beicher handlar om Minna, som är mamma och lärare. En kombination som jag vet är svår. Det handlar säkert om att ingen av dessa uppgifter någonsin tar slut. Det finns ingen chans att bli färdig, då det alltid är någon som vill ha mer av dig. Minna brakar ihop fullständigt och det är en krasch som är smärtsam att läsa om.

Inte gå under av Malin Hedin handlar också om en lärare som tvingas jobba för mycket. I Mirjams fall handlar det om dålig ledning och total brist på resurser på den friskola där hon arbetar. Det finns ingen möjlighet att göra ett bra jobb och kampen för att trots allt lyckas är omänsklig.

I don’t know how she does it av Allison Pearson handlar om en mamma som verkligen strävar efter att vara perfekt, men inser att tiden inte finns. Det går inte att jobba och samtidigt vara hemmafru på heltid. Stressen gör att nätterna fylls av ångest och jag önskar så att hon bara skulle kunna slappna av. Det är dock lättare att säga än att göra.

När jag tänker på stressen och hur tiden liksom försvinner in i en dimma hör jag en sång i huvudet. “I hope you had the time of your life”, har vi det verkligen, eller är det så att vi aldrig hinner stanna upp och verkligen njuta av livet?

 

Veckans ord på J: Mina svar

J

Dags för bokstaven J i veckans ord. Jag har kopplat fem ord, valda av grabbarna O, till de här böckerna och författarna:

Jag är inte författare brukar jag tänka, men det är jag faktiskt. Igår kom min sjätte bok hem, läromedel förvisso, men böcker är det lika fullt.

En av årets hemskaste månader är januari. Lång och pank. En bok som börjar i januari och slutar i december är Elisabeth Åsbrinks nya 1947, som jag läser just nu. Mycket, mycket bra.

Jag läste I don’t know how she does it av Allison Pearson innan jag fick barn och förstod inte riktigt hur huvudpersonen kunde jonglera som hon gjorde. Nu gör jag det själv, även om jag släppt riktigt många krav på mig själv.

Familjen Jordgubbe är en av Elsa Beskows skapelser. Jordgubbskungen och hans familj som promenerar genom jordgubbslandet, där andra jordgubbar niger av vördnad.

Snart är det jul och någon jag förknippar med det är Astrid Lindgren, som gett oss en hel rad fina julskildringar. Mest tycker jag om Emils storslagna tabberas i Katthult.

 

 

Mina svar på J

Del tio betyder bokstaven J. Eller fiskkrokbokstaven som sonen brukar kalla den. Här kommer mina svar på mina egna uppgifter. Som vanligt inser jag att jag kanske gjort det ovanligt svårt.

Först fem ord på J som ska bli en boktitel eller två eller kanske fem. Associera fritt.

Jubileum

Jonglera

Jordgubbe

Jubelidiot

Jämmer

 

I I don’t know how she does it av Allison Pearson försöker Kate jonglera barn, karriär och inte minst de krav hon ställer på sig själv. Det blir en del jämmer när hon tillbringar nätterna med att fejka hemmagjorda kakor till barnens skola.  I september blir den film med Sarah Jessica Parker i huvudrollen.

En riktig jubelidiot är Hannas chef i Dubbla slag av Malin Persson Giolito. Förövrigt också en bok om att jonglera.

Jubileum betyder tårta, varför inte med jordgubbar. Gubbe är också Allan i Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Boken som parkerat sig på pockettoppen.

 

Därefter en bokkaraktär med för- eller efternamn på J.

I boken Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro handlar titelnovellen om Johanna som två flickor driver med. Johanna är en medelålders, oattraktiv och ensam dam som faktiskt får lite oväntad hjälp på traven.

Och slutligen en fråga. Vilken bok har fått dig att jubla?

Jag var helt toklycklig över att ha läst Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Ungefär samma eufori kände jag efter att ha avslutat Kärlekens Geografi och När jag lät dig gå.

 

 

Vilken poster talade du med?

 

I min favoritdröm om David, öppnade han dörren till vårt klassrum och släntrade in, precis när läraren höll på att ropa upp oss. Det var alltid efter de sex Thomasarna och precis när mr Griffiths sa mitt namn. David hade på sig den där vita stickade stjortan med jättestor krage och pärlknappar, som han hade på sig på omslaget till Cherish.

Herregud,har han någonsin varit vackrare? David Cassidy var den enda människan, manlig eller kvinnlig, som kunde få en etappklippning att verka sjukt åtråvärd.

[…] När han väl var inne i klassrummet presenterade David sig för mr Griffiths, log sitt charmiga, lätta Keith Partridge-leende och sa “Hallå Petra. Vilket coolt namn! Jag diggar det verkligen.”

Det skulle få tyst på dem.

 

1984 tävlade Herreys i Luxenburg och posters av dem prydde väggarna i mitt rum. För säkerhets skull satte jag på den lilla svartvita tv:n i mitt rum så att de kunde titta på sig själva i Eurovision. Helt logiskt för en fanatisk tioåring.

Och Allphaville. Det går inte att återkomma till 1984 utan att nämna Allphaville. Jag älskade dem. Taskigt uttal hade det och speciellt snygga var de inte heller, men jag älskade dem. Inte lika mycket som jag älskade Herreys, men jag älskade dem.

Något år senare hade bilderna ersatts av andra på Depeche Mode och A-ha. Det första är dock ett band som följt mig sedan dess och hade jag en chans att träffa dem live hade jag mer än gärna tagit den. A-ha då? Jo visst håller vissa låtar fortfarande, men efter att ha sett Morten Harket hos Skavland fick min idoldyrkan sig en rejäl törn.

Om vi förflyttar oss ett år till fram i tiden så var det Style som gällde tillsammans med Pet shop boys. Jag målade till och med en teckning med akvarell av Style och skickade till deras officiella adress. Galet.

Jag lyssnar fortfarande gärna på djuraffärspojkarna, men Style med Christer Sandelin i spetsen har jag definitivt svårt att fixa nu.

1987 absolut älskade jag Hold me now med Johnny Logan och det är en sång som fortfarande gör mig nostalgisk.

Strax därefter började jag lyssna så smått på The Cure. Det gör jag fortfarande. Även U2 kom med på ett hörn.

Hur många andra har kombinerat en hysterisk kärlek till Robert Smith med en lika hysterisk kärlek till tvillingarna Goss i Bros? Jag gjorde det i alla fall och jag visste att om Matt och Luke Goss skulle träffa mig, mitt 15-åriga jag, så skulle de falla direkt. Robert Smith skulle mer bli en cool polare. Vi skulle kunna byta smink med varandra och han skulle kunna hjälpa mig att få den frisyr jag suktade över.

Ungefär lika logisk är Petra i Jag tror att jag älskar dig av Allison Pearson. Hon älskar David Cassidy och vet absolut allt om honom. Hennes liv kretsar i mångt och mycket kring honom. Visst är det viktigt att ha rätt kompisar och att killen hon drömmer om blir kär i henne, men viktigast är att få träffa David Cassidy. Livsviktigt.

Tillsammans med sin kompis Sharon tar hon reda på allt möjligt och omöjligt om sin idol och skickar sedan in svaren till en tävling som tidningen The Essential David Cassidy Magazine. Om de vinner får de åka till USA och träffa sin stora idol. Hur coolt skulle inte det vara?

Vi får följa Petra som 13-åring då hon skäms över sitt namn lika mycket som hon älskar David Cassidy. I del två av boken har hon hunnit bli 38 år och en helt annan historia berättas. Det är den andra delen jag faller för mest och det är där som historien knyts ihop på ett snyggt sätt.

Jag tror att jag älskar dig är en ganska charmig historia. Om jag själv vetat i alla fall lite om David Cassidy hade jag kanske älskat den. Nu stannar den vid att vara en trevlig och charmig historia, men det är inte fy skam det heller.

 

P.S. Tydligen uppträder Matt Goss fortfarande. D.S.

 

Läs också hos Boktokig som älskar boken,

Boken är en recensionsbok från Printz Publishing.

Barnvakt

image

Läsplanering maj

Maj är en löjligt hektisk månad och jag kan tänka mig att det inte blir så mycket läst. Två bokcirkelsböcker kommer dock att prioriteras och en av dem är Sorgesång av Sigrid Hustvedt som ska läsas till bokbloggarträffen i Göteborg.

Det är min tur att välja bok i vår bokcirkel och jag valde Norrlands svårmod av Therése Söderlind. Får se om jag lyckats göra mig fri så att jag faktiskt kan gå på träffen, men boken ska jag försöka läsa i vilket fall.

Prioriterad blir också Jag tror jag älskar dig av Allison Pearson. Verkar verkligen söt.

Jag har lånat 1Q84: första delen av Haruki Murakami och den vill jag definitivt läsa. Tanken är också att jag ska ge mig på Min kamp 1 på originalspråk. February av Lisa Moore ligger också i bibliotekshögen.

Redan förra månaden tänkte jag läsa Extremely loud & incredibly close av Jonathan Safran Foer och nu hoppas jag att det blir gjort. En boktolvebok i månaden måste det ju bli. Minst.

Vet ni, jag nöjer mig med det. Är för en gångs skull inte alls sugen på att göra listor. Inte alls faktiskt. Det känns som om en lästorka är på ingående. Jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas verkligen att jag har fel.

 

 

Böcker jag ser fram emot del 6

Fina titlar och mysiga böcker blir det idag. Ett par författare för mig faktiskt, men böcker som jag tror att jag kommer tycka om.

Den första dök faktiskt upp i brevlådan igår, men det är några böcker före i kön. Recensionsdatum är ju inte förrän i januari. Boken i fråga är Att rosta bröd av Roger Rosenblatt som låter både sorglig och trevlig. Huvudpersonen mister sin dotter och tycker att det är svårt att veta hur han ska stötta sin svärfar. Han kommer i alla fall på något han är bra på; att rosta bröd.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon låter som en riktigt söt liten bok som kan passa bra om man hamnar i en lässvacka. Viktiga böcker det där, lässvackefixarna. Egentligen är jag ingen hundmänniska och det skulle kunna bli mycket, men jag hoppas ändå att det är riktigt så myspysigt som jag tror.

Jag läste I don’t know how she does it av Allison Pearson innan jag fick barn och blev knappast mer sugen efter att ha läst om denna sönderstressade mamma som försöker göra karriär och vara en perfekt förälder samtidigt. Nu kommer en ny bok på svenska som heter Jag tror jag älskar dig och jag litar på Pia Printz förmåga att hitta bra böcker.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: