enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Audrey Tautou

Veckans ord på H: Mina svar

H

Här kommer mina egna associationer kring veckans ord:

Hat är en stark känsla, men i Little black lies av Sharon Bolton spelar just hat en stor roll på många olika sätt.

Miriam bär på en gigantisk hemlighet i den fantastiska Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. En mycket stark bok

För vissa tycks feminismen vara hotfull. Jag skulle rekommendera dem att läsa We should all be feminists, Chimamanda Ngozi Adichie, som är en grundläggande och viktig genomgång om vad feminism är och varför alla borde vara feminister.

I den självbiografiska Dagar utan hunger skildrar Delphine de Vigan hur det är att inte vara hungrig, men ändå behöva äta för att överleva.

 

Paris är Frankrikes huvudstad och staden förknippar jag med filmen Amélie från Montmartre, där fantastiska Audrey Tautou spelar huvudrollen. Hon är också med i filmatiseringen av Tillsammans är man mindre ensam.

 

Det var det, några böcker, en film och en fantastisk skådespelare. Nu tar alfabetet sommarlov!

Mina svar på T

t

Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på T.

Amy Tan är en favoritförfattare, men det var länge sedan jag läste något av henne. Nu följer jag hennes finurligheter på Facebook. Hennes Köksgudens hustru är en gammal favoritbok.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på T vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Audrey Tautou, jag älskar Audrey Tautou. Främst för rollen som Amelie i filmen Amelie från Montmartre, men även i andra filmer.

Vilken kulturell kvinna på T har följt dig länge?

Titiyo är på många sätt en doldis, trots att hon är jättekänd. Bra musik, några monsterhits, men ändå ganska anonym. För mig är hon en av de största sångerskorna vi har och det har jag tyckt sedan hon sjöng Man in the moon 1989.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på T har du ännu inte utforskat?

Jag har faktiskt aldrig läst något av Aino Trosell, trots att jag länge tänkt göra det. Hon har skrivit drygt 20 böcker, så det finns en del att välja på.

Stadsbesök: Paris

Ännu en europeisk storstad som besöks på vår litterära stadshoppning runt världen. Just Paris var den sista staden jag och maken besökte innan vi fick barn. Snart dags för en ny resa dit kanske. Tyvärr kan jag knappt ett ord franska, men det går utmärkt att vara frankofil ändå.

Tanken är att under ett stadsbesök koppla ihop staden med en bok, en film eller kanske en tv-serie. Känner ni för att blanda in något annat kulturellt som en låt, en tavla eller ett foto är det självklart bara roligt.

Dags att dra till Paris och först ut är en fin bok om en flicka och en hemlös kvinna som träffas på Gare d’Austerlitz. Den heter No och jag och är skriven av Delphine de Vigan som tecknar ett fint porträtt av en annorlunda vänskap mellan två ungdomar och No som tar plats i deras liv. Mycket läsvärd.

Att välja Amelie från Montmartre är kanske väl uppenbart, men faktum är att det är en av mina absoluta favoritfilmer. Inledningen är lysnade och jag har använt den med eleverna flera gånger. Ett antal människor presenteras genom att berättaren talar om vad de tycker om och vad de inte tycker om. Härligt absurt.

Jag fuskar lite genom att också presentera en mycket bra bok, som också blivit en fantastisk film där Audrey Tautou också spelar huvudrollen. Jag tänker på Tillsammans är man mindre ensam, skriven av Anna Gavalda och filmatiserad av Claude Berri. Där finns också en annan fransk favoritskådis med, nämligen Guillaume Canet.

Slutligen en klassisk fransk låt med Vanessa Paradis, som föddes utanför Paris:

 

Vad har du för kulturella ting att bjuda på som du förknippar med Paris?

 

Ett första steg

Annika utmanade mig och alla som vill att se filmen och läsa boken. I vilken ordning som helst så klart. Själv föredrar jag att läsa boken först. Därefter ska det sedan gärna gå ett bra tag innan jag ser filmen. Mitt mål är att under året följa Annikas utmaning och kanske främst se mer film, men också läsa böcker som jag missat.

Jag läste boken Tillsammans är man mindre ensam 2006 och beskrev den då som konstig, ibland obegriplig, men väldigt bra. Känslan jag hade när jag läste boken finns kvar i mig. Jag kommer inte ihåg några detaljer, men jag kommer ihåg hur den kändes. Jag kommer ihåg värmen, de verkliga personerna, det vackra språket.

Igår såg vi så filmen från 2007 med favoriten Audrey Tautou. Vad skönt med en film utan en massa flashiga effekter. En film där skådespelarna och det de säger står i centrum. En film där det faktiskt får vara tyst ibland.

Fantastiska skådespelare som känns verkliga, som är lätta att identifiera sig med och tycka om. Förutom Tautou som Camille är Laurant Stocker underbar som den stammande och osäkre Philibert, Guillaume Canet coolare än coolast som den buttre Franck och Françoise Bertin underbart söt som mormor Paulette. Mellan dessa fyra udda personligheter växer både vänskap och kärlek fram.

Jag mindes som sagt mycket mindre av boken än jag trodde, men visst fick Paulette mindre utrymme i filmen samtidigt som Philibert tog mer plats? Eller är det bara så att Laurant Stocker var så bra och därför märktes?

Filmen fyllde mig med samma varma känsla som boken gjorde och jag tycker definitivt att du ska se filmen, men läs boken först!

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-01-11

Tematrio – Film

Lyran snorar och snörvlar liksom jag och vill därför ha filmtips. Det ska hon få!

1. Tillsammans är man mindre ensam är en fantastisk bok av Anna Gavalda, men faktum är att det också är en väldigt bra film. Underbara skådespelare som Audrey Tautou och Guillaume Canet. Vacker och långsam, men samtidigt både rolig och gripande. Se den!

2. Ännu en bokfilm är Sjöfartsnytt som är en underbar film som inte liknar någon annan. Kevin Spacey är riktigt bra som mannen som förlorar sin fru och flyr till Newfoundland.  Rhys Ifans gör en härlig biroll och såväl Judi Dench som Juliane Moore är också riktigt bra. Jag gillar stämningen och den vackra miljön. En riktig pärla!

3. Looking for Eric är bra oavsett om du gillar fotboll eller inte.  Ken Loach kan konsten att gestalta människor på ett helt igenom ärligt sätt. Här berättar han om den misslyckade och olycklige Eric som söker stöd hos sin idol Eric Cantona i en fantastisk film.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: