Dag: 4 januari 2022

När och vad jag läste 2021

Sista sammanfattningen handlar om böckerna i sig. Jag för alltid statistik över genrer, bokformat och i år även över förlag. Men först en översikt över när jag läser och det är bara att konstatera att vissa månader är lättare än andra gällande att hitta lästid. Semester i juli, men också oväntat flyt i februari. För att nå läsmålet på 132 böcker, vilket jag gjorde, behövde jag läsa i snitt 11 böcker i månaden. Det fördelade sig så här:

Så här har det sett ut de senaste åren:

När det gäller genrer så har jag som vanligt klumpat ihop dem lite för att få ett mer överskådligt diagram. Spänning får stå för deckare, skräck och allt annat som är just spännande och inom genren sakprosa finns allt som inte är skönlitteratur som biografier, självbiografier, reportageböcker och facklitteratur.

Jämfört med 2020 då det såg ut så här:

Jämfört med tidigare år syns det att fördelningen ändå är hyfsat konstant:

De senaste åren har jag läst nästan uteslutande e-böcker och det är ett format som jag trivs bättre och bättre med. Två läsplattor och en iPad varvas och det funkar utmärkt. Däremot har jag inte lärt mig att uppskatta ljudböcker och det tycker jag är väldigt synd. Det verkar så otroligt bekvämt att lyssna samtidigt som man gör något annat, men det funkar inte alls för mig. Kategorin danskt band var mer relevant då favoritförlaget Sekwa använde sig av det. Kanske är det dags att infoga dessa bland de andra böckerna med mjuka pärmar, men än så länge får det vara med. Jag älskar nämligen danska band och hoppas på en återkomst av formatet.

Jämfört med tidigare år har ökningen av e-böcker mattats av något, men dominerar ändå totalt.

Något som också ökat är antalet böcker jag läser genom strömningstjänster som Storytel och Bookbeat. Främst det förstnämnda, men jag börjar irritera mig på deras app och har mer och mer gått över till Bookbeat. De flesta böcker jag läst har jag därför markerat att jag “hyrt” och så här ser fördelningen ut:

Nackdelen med att läsa mycket från strömningstjänster är att det blir väldigt mycket svenskt och väldigt mycket topplisteböcker. Det finns annat också, men det är inte alltid så lätt att hitta böckerna bortom mittfåran. De böcker jag köper är till största delen engelska e-böcker och i kategorin fått finns nästan uteslutande recensionsböcker. Som ni ser ber jag sällan om sådana längre, då det blir en stress att läsa böcker jag faktiskt fått och efterfrågat. Att låna på bibliotek kan jag utan tvekan bli bättre på, men jag är lite för slarvig.

Statistiken för 2020 ser ut såhär:

I år har jag för första gången fört statistik över vilka förlag böckerna jag läser kommer ifrån. Totalt har jag läst böcker från 45 förlag, de flesta svenska och de 22 jag läst fler än en bok från finns med i diagrammet nedan. I topp finns Albert Bonniers förlag och Norstedts förlag, men om jag hade räknat samma Forum och Lovereads, vilket jag kanske borde, skulle det varit det mest lästa förlaget.

En geografisk läsöversikt från 2021

Under 2021 läste jag böcker av författare från 27 länder inklusive Sverige. Ibland är det klurigt att avgöra varifrån en författare kommer, men den som skriver på svenska och är uppvuxen här blir svensk oavsett födelseland. I andra fall brukar födelselandet avgöra.

Så här såg fördelningen ut 2021

I kategorin övriga döljer sig de länder som jag bara läst en bok från. Det är Chile, Danmark, Ghana, Island, Irland, Italien, Jamaica, Japan, Lettland, Libyen, Malaysia, Marocko, Moçambique, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Spanien, Syrien, Tyskland, Vietnam och Österrike. Jag tror att jag får reprisera min gamla utmaning att läsa fler än en bok från fler länder nästa år.

Böcker av författare från Sverige dominerar total och egentligen är det förutom det bara Storbritannien och USA som jag läst mer ifrån än några få titlar. Fördelningen 2020 såg ut så här, vilket på flera sett är en större bredd:

Gällande världsdelar så ser fördelningen 2021 ut så här.

Att jämföra med 2020

Och några år tillbaka i tiden där Sverige inkluderas i Europa:

 

 

Den typiska författaren enligt O

Utan tvekan är det så att den typiska författaren är en kvinna. Kategorin “Båda” är böcker (eller bok i det här fallet) skrivna av flera författare av olika kön. Böcker författade av flera författare av samma kön räknas inte in här. I år är det nästan löjligt många böcker av kvinnor jag läst, jämfört med böcker av män. Kanske måste jag börja överväga att kvotera in några gubbar. Riktigt så ojämn fördelning brukar det inte vara. 2020 var den 72-27-1 och så brukar det se ut ungefär. Fler män och fler icke-binära författare nästa år alltså, om inte annat för att bredda perspektiven.

De flesta författare jag läser något av är sådana jag läst något av förut, men det är trots allt ganska många författare som är nya för mig i år. Faktiskt hela 59 stycken, eller 42%. Endast 4 av dem fanns dock med i Boktolvan 2021.

De flesta författare har jag läst en bok av, men det här författarna har jag läst fler böcker av:

4 böcker Helena Hedlund

2 böcker Lisa Bjärbo, Helena Dahlgren, Jessika Devert, Moa Eriksson Sandberg, Jenny Fagerlund, Melody Farshin, Marie Hermanson, Christina Lindström, Sara Lövestam, Denise Rudberg, Christina Wahldén, Jacqueline Woodson, Eli Åhman Owetz

Den typiska författaren kommer dessutom från Sverige, men mer om det i geografiinlägget.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: