Yvonne Leffler

Två stolar är vakanta

Svenska Akademien hann inte bli fulltalig innan sinologen Göran Malmqvist på stol nummer 5 avled i oktober 2019 95 år gammal. I maj lämnade också poeten Kristina Lugn jordelivet och därmed är även stol nummer 14 vakant. Det kan tyckas tidigt, men spekulationer kring ersättare har redan börjat och även jag har funderat lite. Traditionellt ges Svenska Akademien en sorgemånad innan de börjar diskutera tänkbara ersättare, men nu verkar invalet av ersättare för Malmqvist skjutits upp på grund av coronapandemin som gjort att de traditionella torsdagsmötena fått ske via mail. 

Nu är det sommaruppehåll och verk av tänkbara Nobelpristagare ska läsas innan arbetet upptas igen formellt i september. Kanske funderar de även kring ersättare. Rimligt är i alla fall att namnen blir klara i tid för att väljas in formellt vid en årliga högtidssammankomsten i december. Förra året valdes hela fyra ledamöter in vid högtidssammankomsten den 20 december.

Så här tänker jag kring tänkbara efterträdare på stol 5 och stol 14:

På stol nummer 5 föregicks Göran Malmqvist av litteraturvetaren Henry Olsson som var specialiserad på svenskt 1800-tal och då speciellt Carl Jonas Love Almqvist, Carl Snoilsky och Gustav Fröding. Han var också väldigt intresserad av psykologisk analys. Olsson var medlem i Svenska Akademien 1952–1985. Dessförinnan satt Björn Hesselman på stol nummer 5 och hans var professor i nordiska språk specialiserad på bland annat Svealands dialekter och framväxten av det svenska riksspråket. Efterträdaren på stol nummer 5 skulle alltså dels kunna fylla den lucka som Malmqvist lämnat och vara sinolog eller på annat sätt kopplad till den asiatiska litteraturen, vara en litteraturvetare med klassiska preferenser eller en språkvetare. Sedan hade det ju varit trevligt med en hyfsat ung person, även om någon femtiotalist har slunkit med bland mina förslag.

Mina förslag till efterträdare utifrån dessa olika spår är:

Anna Gustafsson Chen (född 1965) som liksom Malmqvist är sinolog och dessutom översättare.

Fredrik Fällman (född 1970) är också sinolog och universitetslektor på Göteborgs Universitet.

Yukiko Duke (född 1966) översättare från japanska och dessutom journalist och redaktör.

Marie Anell (född 1961) översättare från arabiska och journalist med fokus på Mellanöstern.

Lars-Erik Edlund (född 1954) professor i nordiska språk vid Umeå Universitet.

Yvonne Leffler (född 1959) professor i litteraturvetenskap som specialiserat sig på bland annat kvinnliga, svenska författare under 1800-talet.

 

På stol nummer 14 som ersättare för Kristina Lugn önskar jag mig en poet eller en dramatiker. Före henne satt Lars Gyllensten, poet, författare, samhällsdebattör och läkare på samma stol. Dessförinnan var det Ragnar Josephson, professor i konsthistoria och chef för Kungliga dramatiska teatern. Poet, författare, konsthistoriker eller dramatiker alltså. Gärna en kombination.

Mina förslag till ersättare är:

Lina Ekdahl (född 1964) fantastisk och frispråkig poet från Göteborg.

Malte Persson (född 1976) poet och prosaist som är ett med litteraturhistorien.

Johannes Anyuru (född 1979) författare, poet och debattör.

Jonas Hassen Khemiri (född 1978) författare, dramatiker och debattör.

Ann Jäderlund (född 1955) författare, poet och dramatiker.

Anna Odell (född 1973) dramatiker, filmskapare, konstnär och debattör.

Den felaktiga litteraturhistorien

Jag fick ett pressmeddelande från Göteborgs Universitet som passade perfekt in i det projekt i litteraturhistoria som jag är mitt inne i just nu med mina gymnasietvåor och som dessutom passade lika fint in i den skeva litteraturhistoria som jag i min undervisning brukar lyfta och ifrågasätta. När jag läste litteraturvetenskap på samma universitet i mitten av 90-talet fanns det väldigt få kvinnor på litteraturlistorna. Författare som Elin Wägner, Emilie Flygare-Carlén och Victoria Benedictsson, som nu fått någon slags upprättelse, existerade inte alls och Selma Lagerlöf avfärdades som en sagotant.

I pressmeddelandet berättas om hur författare som Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén översattes och spreds utanför Sveriges gränser i tio gånger högre utsträckning än Carl Jonas Love Almqvist. Ändå är det den senare som lyfts fram i litteraturhistorien som formulerats av män. Urvalet som har gjorts är med andra ord baserat på kön snarare än inflytande och kanske också kvalitet. Att istället lyfta kvinnliga författare är alltså inte en fråga om att kvotera in, utan att rätta till det felaktiga urval som tidigare gjorts.

Fem forskare vid Göteborgs universitet har under fem års tid tittat på fem författarskap: Julia Nyberg, Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf, och kan nu ge en ny och mer heltäckande bild av dåtidens svenska litterära export. De har kommit fram till att de var bra mycket mer framgångsrika än vad som tidigare gjorts gällande. När de reste runt i världen följdes de av media och de var så framgångsrika att de ibland fick agera draghjälp när manliga kolleger skulle lanseras utomlands.

Enligt professor Yvonne Leffler lanserades Strindberg på tjeckiska med hjälp av Emilie Flygare-Carlén. Smaka på det. Giganten Strindberg fick draghjälp av en kvinnlig författare som senare knappt nämnts i litteraturvetenskapliga sammanhang då de efter det moderna genombrottet runt sekelskiftet 1900 började ses som omoderna och därmed “skuffades undan”. Enligt Leffler var de “för populära, för produktiva, och så var de kvinnor. Därmed stämplades de som gammelmodiga”. Istället ersattes de av en ny generation män. Är det inte fascinerande vilken skev världsbild vi matats med och dessutom accepterat. Ett gammalt urval kan ändras, men allt för ofta reproduceras det istället.

Jag ska villigt erkänna att min kunskap om klassiker formats av den litteraturvetenskap som jag studerat där urvalet gjorts av män och därför oftast handlat om män. För mina elever brukar jag i alla fall lyfta fram Selma Lagerlöf som är en av våra största författare, vars texter dessutom är väldigt relevanta än idag. Läs gärna om det läsprojekt jag genomför för tredje gången just nu. Den här gången med fler noveller som komplement.

 

Bilden föreställer ett bokstöd med Fredrika Bremer. De finns att köpa här.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: