Det var väldigt många år sedan jag läste något av Carol Shields, men under en period var hon en riktig favoritförfattare. Bäst var Stendagböckerna som publicerades 1993 (på svenska 1994) och blev hennes stora genombrott. Den gav henne flera priser och bland dem Pulitzerpriset 1994. Med romanen Larry’s Party vann hon Orange Prize for Fiction (nuvarande Women’s Prize for Fiction) 1998, ett pris som även Unless nominerades till. Boken som heter Om inte på …
Ganska tidigt bytte jag barnböckerna mot vuxenböcker. Visst fanns det ungdomsböcker på 80-talet, men de var inte lika bra och definitivt inte lika många. Några av de böcker jag läste väldigt tidigt var Herman Wouks Krigets vindar som på svenska delades upp i två delar. Tv-serien med bland andra Robert Mitchum och Ali MacGraw i rollerna sändes 1985 och det var i anslutning till det jag läste den och uppföljaren Krig och hågkomst som …
Jag har börjat följa Tracy Shapley på Book Riot, hon som läste alla vinnare i Pulitzerprisets skönlitterära kategori och ondgjorde sig över alla böcker av vita män som handlar om krig som hon tvingades läsa. Eller tvingades förresten, ingen tvingade henne självklart, men alla boknördar vet att det är lätt att fastna i en ganska så hopplös utmaning och kanske minst lika svårt att ge upp den. Anledningen till att Shapley inledde sin utmaning …
Min rädsla för att läsa något mer av Donna Tartt efter fantastiska Den hemliga historien aka DHH, kan tyckas lite märklig, men faktum är att jag skjutit på läsandet av hennes två andra böcker. The Little Friend har funnits hemma i ett par år, The Goldfinch sedan den kom ut, men jag vågar inte riktigt närma mig dem. Ständigt letar jag efter det perfekta tillfället, men det har ännu inte uppenbarat sig. Men kanske …
