enligt O

Tankar från en bokberoende

Datum: 2012/04/23

Fler boksajter att ha koll på

Läser om e-böcker och får tips om 13 sajter för digitala boknördar, där några faktiskt är nya för mig. Jag läser en del e-böcker på min iPad, men funderar på en e-bokläsare också. Tror jag väntar ett tag dock.

En kort lista intressanta böcker

Det blev ingen svensk författare på Orange Prize for Fictions korta lista, men väl sex andra från Kanada, Irland, Storbritannien och USA. Faktum är att tre av de sex böckerna på listan är skrivna av amerikanska författare. En debutant finns kvar, nämligen The Song of Achilles av Madeline Miller som spontant inte lockar mig alls. Den handlar om de grekiska gudarna

De andra böckerna och författarna på listan är:

Half Blood Blues av Esi Edugyan, som också fanns med på Man Booker Prize korta lista. Den utspelar sig i Berlin på 1930- och 1940-talet

The Forgotten Waltz av Annie Enright som handlar om en kvinna i Dublin som 2009 träffar sin mans oäkta barn. Låter som en stark bok som kan passa mig riktigt bra.

Painter of silence av Georgina Harding utspelar sig i Rumänien under 50-talet där en man hittas utanför ett sjukhus och syster Safta som tar hand om honom.

Foreign Bodies av veteranen Cynthia Ozick, som är en parafras på en roman av Henry James. Ingen författare jag läst något av, men hon återfinns på många korta listor till flera priser.

State of wonder av Ann Patchett utspelar sig i Brasilien vid floden Rio Negro. Hon har vunnit Orange  Prize for Fiction en gång tidigare med romanen Bel Canto och kan därmed bli den första som vinner priset två gånger.

Jag är lite överraskad över att snackisen The Night Circus av Erin Morgenstern inte finns med på listan och inte heller There But For The av favoriten Ali Smith.

30 maj 2012 delas priset ut. Jag hoppas hinna läsa någon av böckerna innan dess, men håller trots att jag inte läst någon, en tumme för  Esi Edugyan.

Bytt är bytt

Bytte fyra böcker mot en i dagens bokbyte vid biblioteket. Är mycket nöjd!

20120423-131506.jpg

Om läsningens betydelse

Idag firar vi all världens böcker och tänker lite extra på vikten av att läsa. För mig som läser nästan för mycket för mitt eget bästa skiljer sig dagen inte så mycket från alla andra, men det blir extra mycket boksnack på jobbet.

Marie Hermansson talade om läsningens betydelse för henne. Hur hon hade fyra vuxna som läste för henne som barn och hur härligt det var att krypa upp i någons knä och bli läst för.

Jag minns också med glädje barndomens högläsning. Mamma läste för mig långt efter jag lärt mig läsa själv och det var extra mysigt. Mormor brukade läsa ur mammas gyllene böcker och vissa av dem finns kvar fortfarande i mammas och pappas bokhylla. En av dem jag minns är Kattungen Katti.

Även Marie Hermansson talade om de gyllene böckerna. Hon mindes de vackra bilderna och var helt säker på att det var bilderna som var det viktigaste när man läste och inte de svarta krumelurerna bredvid dem. Hon prövade genom att hålla sina händer över bilderna för att se om hennes mamma kunde fortsätta läsa. Det kunde hon. Marie försökte då att hålla händerna för de svarta krumelurerna och då tog det stopp. Där insåg hon att det var bokstäverna som betydde något.

Jag kommer ihåg att jag ”läste” det som mamma läst för mig efter godnattsagan. Jag kunde  böckerna utantill och då gick det utmärkt att läsa. Ganska snart lärde jag mig själv. Sedan dess har jag flytt till böckernas värld väldigt, väldigt ofta. Hermansson talade om att tröstläsa och det har jag gjort ofta och mycket. Just läsningen som flykt ifrån det jag inte vill eller orkar tänka på, som stresshantering och som avkoppling. Det har varit lika viktigt som den kunskap jag fått ifrån alla böcker jag läst.

Vad vore livet utan böcker och läsning? Bra mycket fattigare om du frågar mig!

Här finns ett av mina inlägg som publicerades på Världsbokdagen 2011 då jag anordnade en bloggstafett.

Frukost men mamma och Marie

I lördags morse gästade Marie Hermansson Ale Bibliotek och jag körde genom skogen till min kära mor och åt frukost med henne, Marie och ett gäng till. Det är tredje författarfrukosten jag är på i Nödinge och jag gillar verkligen konceptet. Den här gången var publiken lite mer blandad dessutom och jag sänkte inte medelåldern speciellt mycket om ens något. Yngst var jag definitivt inte i alla fall.

Marie Hermansson har skrivit länge och bestämde sig tidigt för att bli författare. Hon skickade in sitt första bokmanus till ett förlag då hon var 13 år. Ett manus utan slut, för så fungerade hon, hon började på nya projekt, men slutförde dem sällan. Nu blev det här manuset inte antaget, men hon fick ett fint brev tillbaka med tips på vad hon skulle tänka på när hon skrev.

Debutboken Det finns ett hål i verkligheten kom ut 1986 och är en novellsamling. Den är jag kanske inte supersugen på, men däremot genombrottsromanen Värddjuret från 1995 om en kvinna som blir värddjur åt en utrotningshotad fjärilsart.

Den första boken jag läste av Hermansson var den fantastiska Musselstranden, som hon berättade började som tre historier, som hon sedan satte ihop till en bok trots att det inte var tänkt från början. Min känsla är att jag läst mycket av henne därefter, men faktum är att jag faktiskt bara läst Hembiträdet också. Två böcker jag gillat skarpt och sedan ingenting mer, visst är det konstigt?

Nu köpte jag nyaste boken Himmelsdalen och hoppas att återseendet ska bli trevligt. Idén till boken fick Hermansson då hon spelade WoW, ett spel hon egentligen prövade i rent researchsyfte, men sedan fastnade i. Vid ett tillfälle blev hon, eller hennes karaktär, trängd mot en begvägg av en fiende och kom inte därifrån. Då fick hon en bild av himmelsdalen, en väldigt smal dal mellan höga berg.

Så funkar det ofta när hon kommer på nya bokidéer, berättar Marie Hermansson. Att hon ser en stor del av en historia, som i en dröm och sedan får slita massor för att kunna verbalisera och konkretisera denna vision. Hon jämförde det hela med hur Mose måste känt då han högst upp på Sinai såg det förlovade landet långt bort och sedan behövde vandra i öknen i 40 år innan han nådde det på riktigt.

Boken Himmelsdalen utspelar sig i Schweiz, i en isolerad dal. Inte så realistiskt såklart, säger Hermansson, men påpekar att dalen inte kunde ligga någon annanstans trots att det kanske hade varit mer realistiskt att placera en helt isolerad dal i ett mer svårtillgängligt område. Schweiz har dock alltid fascinerat henne. Hela landet är som en modelljärnväg, säger hon, ett lite mysko land som är så fint på ytan.

För att hitta dalen använde hon sig av Google earth och flög över landet för att hitta ”sin” dal. Det gjorde hon till slut och reste då dit ”på riktigt”. Nu var det långt ifrån en isolerad dal, utan tvärtom en turistattraktion, men den såg ut som den skulle.

Boken handlar om tvillingarna Daniel och Max och tvillingar är alltid spännande tycker jag. Har du läst den eller något annat av Marie Hermansson?

 

 

Världsbokdagen 2012

Sedan 1995 firas Världsbokdagen den 23 april. Så också i år. Jag ska bära med mig ett gäng böcker till skolans bokbyte, prata lite extra om läsning med eleverna och äta middag med bokklubben Bokbubblarna. Förhoppningsvis blir det också lite fler inlägg än vanligt, men jag har inte hunnit förbereda så många som jag tänkte från början.

Hur firar du Världsbokdagen?

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: