Leonard Cohen

Dagens namn: Leo

I sommar fyller vår Leo 14 år. Han föddes några veckor för tidigt och var pytteliten och väldigt mager. Nu är han längre än jag (vilket kanske inte är jättesvårt, men ändå) och har 41 i skor. Hjälp vad tiden går.

Nu heter han ju inte Leo, utan Leonard. Vissa döper ungar till namn som de hoppas inte ska generera smeknamn, men vi har gett våra namn och smeknamn samtidigt. Leonard kallas alltså för Leo, men allt oftare väljer han sitt “riktiga” namn.

Ett krav jag hade när vi valde namn var att det inte skulle vara bibliskt. Nu är visserligen Leo ett påvenamn, men Leonard är det inte. Det skulle också funka internationellt och det gör det. När Leo föddes var hans äldre kusin 2,5 år. Hon ville självklart vara med och bestämma namn och idolen just då var svärmors svåger Lennart, så det var hennes förslag. Uttala Leonard på engelska och inse att hon faktiskt fick sin vilja igenom i alla fall lite. Ett tredje krav hade vi båda och det var kanske det svåraste. Ingen av oss ville ha haft en alldeles för jobbig elev med samma namn. Nu har jag visserligen undervisat en Leonard och även om han kanske gav mig ett grått hår eller två var det en vettig unge som nu läser till lärare. Gott så.

Leonard är döpt efter Leonard Cohen. Inte för att han egentligen är vår största idol, men för att namnet är fint och Stina Dabrowskis intervju med honom i det kloster som han då bodde i, för evigt har etsats fast i mitt minne. För övrigt tycker jag också att han borde varit den rockpoet som fick Nobelpriset i litteratur och inte Bob Dylan. Leonard Cohen har skrivit fantastisk musik, men också fantastiska diktsamlingar.

Fast helt ärligt var det något av ett paniknamn. Barnet skulle heta Theodor om det var en pojke och Annie om det var en flicka. Tills en av makens då närmaste vänner ringde några veckor innan bf och berättade att deras nyfödde son skulle heta Theo. Omtag alltså och faktiskt blev det kanske ännu bättre med Leonard. Det är ovanligt och vid behov funkar kortformen Leo utmärkt. Lite ironiskt kanske att döpa en lite mager skrutt på 2430 gram efter ett starkt lejon, men stark var han utan tvekan.

Dagens namn är Kulturkollos sommarserie. Varje dag presenteras ett inlägg kring dagens namnsdagsbarn. Häng gärna på!

Till minne av Leonard Cohen

För drygt 11 år sedan föddes en liten pojke. Hans föräldrar hade funderat mycket över vilket namn de skulle ge honom. Ett namn efter någon som kunde vara bra att förknippas med. Hans då tvååriga kusin föreslog Lennart, efter en gemensam släkting. Inspirerat av det fick pojken namnet Leonard. Mest tänkte vi på mannen med en av de vackraste röster vi visste, Leonard Cohen. Nu har den rösten tystnat.

Visst visste jag redan innan vem Cohen var, men jag föll pladask för honom när jag såg Stina Dabrowskis intervju med honom 1997. Då bodde han på Mount Baldy Zen Center utanför Los Angeles som munk med namnet Jikan. Nu var ju hans munkliv inte hela hans liv, men just den intervjun träffade i hjärtat. Dabrowski gjorde sedan en intervju 2001 och då hade han flyttat från centret. Fortfarande gjorde han ett otroligt varmt och mänskligt intryck. Precis en sådan förebild som jag ville att min son skulle ha.

Jag minns låtar som säkert alla minns, som Hallelujah (och ja, det ska vara Cohens version) eller First we take Manhattan, men också många fler. Han skrev också en mängd dikter som till exempel den här:

Do not forget old friends from Selected Poems

Do not forget old friends
you knew long before I met you
the times I know nothing about
being someone
who lives by himself
and only visits you on a raid–

 

 

 

Bokgeografi Kanada

frimärke2

Kanada vann hockeyguld i OS och det har varit en massa rabalder kring matchen, inte främst på grund av den svenska förlusten, utan gällande ett dopingprov som inte visade vad det borde. Kanske kan litteratur och annan kultur lugna ner våra sinnen lite.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Kanada eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag har alltid velat resa till Prince Edward Island, eller inte riktigt alltid, men sedan jag läste om Anne Shirley första gången då jag var sisådär sju-åtta år. Jag hade de två första böckerna, ett arv från mamma, som i sin tur ärvt dem från sin faster Bertha. Jag läste dem om och om igen och sedan sprang jag till biblioteket och lånade de andra delarna. Någon gång frågade bibliotekarien mig om jag visste att jag läst böckerna flera gånger redan och jag förstod ärligt talat inte frågan. Bra böcker var till för att läsas om tyckte jag då. Det var innan jag plöjde SvB:s kataloger och stressade upp mig över det faktum att jag aldrig kommer hinna läsa de böcker jag vill läsa.

Anne slog Gilbert rejält i huvudet och de blev bittra fiender. Jag inspirerades och drog en sko i huvudet på den som kallade mig glasögonorm. Det hände aldrig igen. Att jag blev lärare kan jag inte beskylla just Anne för, men kärleken till det skrivna ordet fick jag faktiskt till stor del genom L M Montgomerys andra skapelse Emily. Emilys ord “glimten” som beskrivning av det tillfälle då man plötsligt känner sig fullständigt tillfreds och lycklig bär jag också med mig. Dags för den att dyka upp igen efter den mörka vintern.

Jag har läst böckerna om Anne och Emily vansinnigt många gånger och de har helt klart format mig.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Kanada. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

En nobelpristagare och en kandidat blir omskrivna denna vecka. Alice Munro tilldelades priset i höstas och hon var verkligen väl värd det. Det är väl förvisso alla som får det kan tyckas, men mitt hjärta klappar lite extra för denna dam som är så bra på att lyfta fram det lilla i tillvaron. Hon ger en röst till de bortglömda och hon gör det på ett synnerligen vackert sätt. Hittills har jag läst två böcker av henne, Kärlek, vänskap, hat och Brinnande livet.

Och så Margaret Atwood som var snabb att gratulera Munro, trots att kvoten för kanadensiska kvinnor nu kanske är fylld för ett bra tag framöver. Nu menar ju Englund att det inte finns någon kvot, utan att kön och nationalitet är underordnat kvalitet, men det tror jag så mycket jag vill på. Hursomhelst är Atwood en bra författare som jag gärna vill läsa mer om. Hittills har jag läst Den blinde mördaren och Kattöga.

 

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Kanada, som du inte läst, men är nyfiken på.

Och så det jag inte läst. Det finns självklart många. Jag väljer att lyfta fram författaren Malcolm Gladwell, som jag finner fascinerande. Hans senaste bok heter David och Goliat, men jag är egentligen mest sugen på Vad hunden såg och andra äventyr.

 

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Kanada.

Det går inte att gå förbi Leonard Cohen, mannen min äldste son är döpt efter. Egentligen är väl Cohen ingen hysteriskt stor idol, men jag gillar musiken, rösten och hans poesi. Jag minns att jag blev helt förälskad i honom då Stina Dabrowski intervjuade honom i det buddhistiska kloster där han bodde under en period.

En annan kanadensisk musiker jag gillar är Alanis Morissette, trots att ingen av hennes senare skivor slår debuten Jagged little pill från 1994. Helt säkert ska jag dock inte uttala mig, då jag tappat bort henne på vägen och mycket väl kan ha missat några guldkorn.

 

Dela gärna med dig av tips på litteratur och annan kultur med anknytning till Kanada.

 

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: