Fem favoriter som missade Nobelpriset

I torsdags avslöjade Mats Malm vem som tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Jag är glad över att just Annie Ernaux får det, för trots att hon inte är någon favorit ännu är jag tämligen säker på att hon kan bli det. Idag listar jag dock fem författare som jag hoppats på som nobelpristagare i litteratur, men som aldrig kommer att få det då de inte längre finns med oss. Stora författare är de likafullt. Jag har valt bort klassiska författare som August Strindberg och Virginia Woolf, eller mer moderna giganter som Inger Christensen och istället fokuserat på författare som jag velat se som pristagare de senaste åren.

Philip Roth tillhör de största och de böcker jag läst av honom är något alldeles extra. Mest fascinerande är kanske Konspirationen mot Amerika, en kontrafaktisk berättelse om USA under andra världskriget som också blivit tv-serie. Roth debuterade 1959 och hans sista bok gavs ut 2010 på originalspråk. Han avled 2018.

Assia Djebar från Algeriet hette egentligen Fatima-Zohra Imalhayène. Hon debuterade 1957 som 21-åring och skrev alltid med kvinnors öden i centrum. Inte sällan gav hon en röst åt dem som inte har någon, som Isma och Hajila i Sultanbrudens skugga. Djebar var ordförande i Franska Akademien och avled 2015.

Chinua Achebe var författare till ett av litteraturhistoriens största verk från Nigeria, ja, kanske från hela den väldiga kontinenten Afrika. Allt går sönder kom ut 1958 och av den lärde jag mig massor. Achebes sista bok på svenska blev Guds pil, tredje delen i den trilogi som inleddes med Allt går sönder. Den gavs ut av Tranan 2015 i översättning av Hans Berggren. Chinua Achebe dog 2013.

Nawal El Saadawi var författaren, läkaren och aktivisten från Egypten som satt fängslad för att hon protesterade mot regimen och trots sin ålder var aktiv under den arabiska våren. Novellsamlingen Törst använder jag ofta i undervisningen, främst då den kluriga titelnovellen. El Saadawi avled 2021, ett halvår innan hon skulle ha fyllt 90 år.

Amos Oz från Israel är kanske mest känd för den lilla, men icke desto mindre viktiga skriften Hur man botar en fanatiker. Han föddes 1939 i Jerusalem som Amos Klausner och avled i Tel Aviv 2018. Han var en författare som försökte se lösningar och det behövs i vår värld där konflikterna är allt för många och odlas av ännu fler.

4 reaktioner på ”Fem favoriter som missade Nobelpriset”

  1. Märkligt hur akademien kunde strunta i Philip Roth.
    Att Strindberg aldrig belönades kan jag tycka är skönt då jag tycker förfärligt illa om den oförblommerade antisemitism som han ofta torgförde.

    1. Strindberg var ett barn av sin tid, så troligen var det annat som gjorde att han inte fick priset. Roth var däremot fantastisk, men ingen av gubbarna i den generationen fick priset (några lever förvisso fortfarande). Förutom Dylan då.

      1. Ja, jag menade inte att det var hans antisemitism som gjorde att han inte fick priset, utan jag menade att JAG är glad att han inte fick det.

        Nej, ett av de viktigaste skälen till att han inte fick Nobelpriset var nog att Svenska akademiens ständige sekreterare David af Wirsén avskydde honom. af Wirsén lyckades däremot inte stoppa Selma Lagerlöf från att tilldelas Nobelpriset.

Kommentarer är stängda.

Rulla till toppen
%d bloggare gillar detta: