Dag: 20 augusti, 2010

En riktig lipfilm

Jag må läsa nya böcker, men nya filmer ser jag sällan. Eller förresten så ser jag inga filmer alls om man inte räknar Tintin i Tibet som ungarna vill se varje kväll. Men igår så valde jag faktiskt film framför blogg och tv och såg en film med faktiskt bara några år på nacken. En bra film dessutom. Ganska nattsvart, med lite väl många närbilder på ögon och en lite väl enkel upplösning, men ändå en riktigt bra film.

Jag storgrät i slutet av Efter bröllopet och jag brukar inte göra det så ofta. Filmen av Susanne Bier om danske Jacob som driver ett barnhem i Indien är riktigt, riktigt bra. Den börjar i fattigdomens Indien, men större delen av filmen utspelar sig i Danmark dit Jacob reser för att förhopningsvis få finansiering av den rike affärsmannen Jörgen. Mads Mikkelsen spelar Jacob och han är alltid bra. Rolf Lassgård som Jörgen gör en kanske ännu bättre rolltolkning av den karismatiske och lätt labile mannen som försöker planera allt och köpa det mesta.

Jacob planerar att åka tillbaka till Indien och barnhemspojken Pramod, men han lockas att stanna. Först för att vara med på Jörgens dotters bröllop och därefter till hans födelsedagsfest. Han dras in i familjen mer och mer. Det är smärtsamt att följa historien som rullas upp, men det är inte bara svart utan faktiskt fyllt av kärlek också. Och en del svek.

Har du inte sett Efter bröllopet tycker jag absolut att du ska göra det.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-03-11 och reprisen är passande då filmen sänds på Kanal 1 kl 21.00 ikväll. Återigen, se den!

Om män, kvinnor, litteratur och status

Jodi Picoult ryter till mot NY Times som hon menar favoriserar vita, manliga författare. Är de dessutom bosatta i Brooklyn är chansen ännu större att de hyllas, menar hon. Dessutom skriver tidningen oftare om böcker som män läser. Så här skriver Picoult på Twitter:

Books read by men – mysteries, thrillers, horror – at least maybe they’ll be noticed, whether author male or female. Books read by women – romance, chick lit, commercial fic, whatever – rarely get noticed. When they do, reviews often ignorant.

Det här påminner mig om ett inlägg som jag läste hos Lyran om vem som får årets Nobelpris i litteratur. Blir det en kvinna? Kan det bli en kvinna i år igen? För visst skulle det vara det reaktionen blir om en kvinna får priset “går priset till en kvinna i år igen?” Jag hoppas att en bra författare prisas, inte en man som det blivit nästan alla andra år.

När vi ändå är inte på jämställdhet och kön passar det bra att berätta om Charlie by Kabusa som är en ny serie böcker med genusperspektiv. Kabusa tar över utgivningen från nedlagda Normal förlag, men kommer också att ge ut egna böcker framöver.

Alla vet vem Dawit Isaak är och nu ger hans texter ut på svenska så att fler kan få reda på vad det egentligen är han skriver. Spännande!

I SvD kan man läsa om HBO som skapat serier som ingen annan tv-kanal. Jag trodde att det var en hyfsat ny kanal, men den startades faktiskt redan 1972, men det är de senaste tio åren som det formligen regnat priser över kanalens produktioner. Till nästa veckas Emmy-gala har kanalen 101 nomineringar, men andra kanaler börjar komma ikapp just när det gäller återkommande originalserier. Jag gillar verkligen Sex and the City, men frågan är om inte Six feet under är min största HBO-favorit.

Apropå priser så ryktas det att Noomi Rapace kommer att nomineras till en Oscar för Bästa skådspelerska. Hade inte det varit kul, en Oscarsnominering ger definitivt status. Däremot känns väl inte en roll i Mission Impossible 4 som något smart karriärdrag. Annars verkar kvinnorna mest spela biroller i filmens värld.

Tematrio -Sommar

Lyran tycker att vi ska bli lite personliga och berätta om tre saker vi gjort under sommaren. Jag har inte gjort mycket kan jag säga, mer än läst riktigt många böcker men tre saker har jag skramlat fram som inte bara har med läsning att göra:

1. Vi har varit på Kolmården med våra djurälskande grabbar. Bäst enligt dem var delfinshowen och linbanan, vilket jag kanske inte riktigt håller med om. Trevligt var det i alla fall!

2. Trädgården har invaderats av en gigantiskt studsmatta som även jag hoppat en hel del på. Dessutom har den varit en fantastisk barnvakt. Grabbarna har studsat och jag har läst i solstolen bredvid.

3. Vi har undvikit allt vi skulle ha gjort med hus och trädgård. Således är de vita knutarna fortfarande smutsgrå istället för vita. Förra veckan körde vi i alla fall till tippen med all skit som stått i trädgården, så lite snyggare ser det ändå ut. Vi har också skänkt och slängt en massa gamla vagnar och barnsängar.

Bokfrågornas ABC Del 7

Jag var i jobbchock i tisdags och glömde helt av att leta länkar och fixa ett nytt bokfrågeinlägg. Målet är annars att publicera tisdag och fredag, med reservation för att det ibland kör ihop sig tidsmässigt. Idag handlar frågorna om bokstaven G:

Tantsnusk har väl alla hört talas om, men har du läst någon bok som skulle kunna kallas gubbsnusk?

Ja du, gubbsnusk är väl knappast något vedertaget begrepp, trots att det finns en hel del snusk som skrivs även av män. Värst är nog Passionata av Ernst Brunner som jag inte ens klarade av att läsa ut. Lite gubbsnusk-light skulle jag kalla Jag tror vi behöver prata faktiskt av Jon Jeffersson Klingberg trots att den besparar oss de mest detaljerade sexbeskrivningarna.

Berätta om en bok som fick dig att gråta! Händer det ofta att du gråter av böcker?

Det händer ibland att jag gråter till böcker, men inte speciellt ofta. Jag skulle tro att det rör sig om en handfull böcker kanske. Senast det hände var när jag läste En sorts kärlek av Ray Kluun, men då grät jag å andra sidan så att det räckte för flera år. Grät också rejält när jag läste Flickan med de röda skorna tillsammans med en elev, fruktansvärt hemsk bok som jag aldrig skulle ha valt själv, men vi hade mycket att prata om när vi läst den. Jag undviker dock böcker om barn som blir sjuka och dör.

Berätta om en gammal favoritbok som du ofta återkommer till!

Den bok jag återkommer till oftast är Kärleksdikter i en volym sammanställd av Per Wästberg. Vackra dikter skrivna av mer eller mindre kända författare. Annars är det Fogelströms Stadserie som jag återkommer till oftast, både i tanke och omläsning.

I programmet Go´kväll brukar någon känd person bjuda in fyra gäster till en fiktiv middag. Vilka fyra författare, levande eller döda, skulle du bjuda och vad tror du att ni skulle prata om?

Fyra författare vid bordet. Svårt att välja, men den förste får bli Nils Ferlin som jag tror är en rolig person. Med honom kan man både sjunga och snacka fotboll. Ingen dålig kombination. Bodil Malmsten skulle säkert kunna prata lyrik med Ferlin och dessutom tillföra ett mer internationellt perspektiv. Hon verkar dessutom kunna njuta av ett gott vin och ha en rejäl portion humor. Karen Blixen verkar också vara en cool donna som kan berätta om sin farm i Kenya. Kanske kan hon och Malmsten jämföra erfarenheter av att äga hus utomlands. Även Ernest Hemingway har erfarenheter från Afrika och har dessutom bott i Paris. Han blir min sista gäst då jag tror att han är både rolig och spännande att samtala med. Någon Nobelpristagare måste vi ha med kring bordet och dessutom kan han nog tala lite sport med Ferlin.

Inte mina absoluta favoritförfattare, men fyra udda personligheter som jag tror bjuder på sig själva och pimplar vin hela natten lång!

Svara nu i din blogg, men glöm inte att lämna en kommentar och/eller länka hit så att jag och andra kan få läsa dina svar.

Förra gången det begav sig deltog följande bloggar:

…and then there was Beatrix

Annikas litteratur- och kulturblogg

Bokstunder

Bokstävlarna

Eli läser och skriver

Ett liv utan böcker är inget liv

Eva-Cecilia

Fiktiviteter

Ikas ord 2.0

Mirthful’s bookblog

Morellens

Paperback Lover

Subjektiva Olivia

The week never starts around here

Tätortstimotej

Yfronten

You’re no different to me


%d bloggare gillar detta: