Läsprojekt: Jag heter inte Miriam

Under våren läste mina elever Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson i kursen Svenska 3. En bok som tillhör mina favoriter, men som jag insåg ganska snart, var svår för de mer ovana läsarna.  Det handlade dels om språket, som är vackert och fyllt av bildspråk, lite om de många tidsförflyttningarna via olika sinnesintryck, men kanske mest för att det tog tid innan “det blev spännande”, dvs innan berättelserna från de koncentrationsläger huvudpersonen var i fick stå i centrum.

När jag läser elevernas skrivuppgifter om boken slås jag ändå av att många som inledningsvis tyckte att läsningen var svår, men kämpade vidare, faktiskt tyckte att de fick lön för mödan. De lärde sig saker om t.ex. romernas situation som de inte vetat innan och det är också de historiska delarna som jag ville att de skulle få med hjälp av skönlitteratur. Om jag hade gjort om läsprojektet hade jag knutit det ännu mer till min historieundervisning.

De elever som är mer vana vid att läsa tyckte väldigt mycket om boken. De gillade hur den var upplagd och engagerade sig mycket i Miriams öde. Några berättade spontant att de var glada över att vi läst just Axelssons bok gemensamt.

Hur arbetade vi då med boken?

Jag läste det inledande kapitlet när Miriam vaknar på sin 85-årsdag och förbereder sig inför kalaset. Här finns en fantastisk beskrivning av hur hon ser sitt liv som 85 köksluckor som döljer olika händelser och upplevelser. Här pratade vi en del om just minnen och vilka luckor som varit viktiga i elevernas liv. Fanns det luckor de gärna öppnade och sådana som förblev stängda?

Vi läste också om födelsedagen, när Miriam för första gången säger “Jag heter inte Miriam” och får väldigt olika reaktioner från sina nära och kära. Just relationerna i familjen var något många fastnade för och vi pratade en del om vad de egentligen tyckte om varandra. Under läsningen gick det sedan att lägga till fler ledtrådar.

Varje vecka fick eleverna en kortare skrivuppgift bestående av 1-3 frågor, som de fick ägna ca 30 minuter åt att besvara enskilt. Det var ofta frågor om det som hänt i boken sedan förra gången som till exempel:

  • Endast tre siffror finns kvar av Miriams tatuering. Vad är det för tatuering? Varför är det viktigt att alla siffror inte finns kvar?
  • Miriam byter ut sin trasiga klänning. Varför gör hon det? Varför blir bytet av klänning betydelsefullt?
  • I Jönköping hamnar Miriam mitt i en demonstration, som urartar till ett upplopp. Vad är det deltagarna protesterar mot? Vad händer? Hur känner sig Miriam?
  • Fokus den här veckan ligger mycket på Olofs och Miriams förhållande. Hur träffas de? Hur blir de tillsammans? Hur verkar deras äktenskap ha varit? Tänk t.ex. på Miriams samtal med Camilla om kärlek och förhållanden. Vilka krav ställer Camilla? Vilka krav ställde Miriam?
  • Else var en viktig person för Miriam i lägret. Vem är hon? Vad får du veta om henne?

 

Därefter fick de i grupper samtala kring andra frågor och redan ut eventuella oklarheter tillsammans. Till varje samtal hade de också i uppgift att välja ut ett citat eller en scen och presentera för varandra i gruppen. Detta inledde varje samtal.

Uppgiften att reda ut oklarheter tillsammans, skapa en tidslinje utifrån det något svåra tidsperspektivet, samt en sammanfattning av det som hänt var också återkommande uppgifter. Det kan tyckas att de som slarvat med läsningen då får för mycket information gratis, men jag ser det snarare som att de får en chans att faktiskt komma ikapp i läsningen och kanske inse att de behöver läsa vidare för att kunna vara en del av samtalet.

Återkommande frågor/uppgifter:

  • Vad har hänt sedan förra samtalet? Sammanfatta tillsammans?
  • Tidsperspektivet är lite klurigt. Gör en tidslinje tillsammans.
  • Vad tycker ni om hittills i boken? Varför?
  • Vad tycker ni inte om? Varför inte?
  • Är det någonting i boken som är oklart? Finns det några ord som är nya eller svåra att förstå? Hjälp varandra.

Exempel på diskussionsfrågor:

  • Miriam säger till sin familj att hon inte heter Miriam. Vad blir deras reaktion? Vad tror ni att hon egentligen vill säga? Vad är det för hemlighet hon döljer för sin familj?
  • Vi får reda på mer om Hanna. Vem är hon? Vad har hon haft för betydelse i Miriams liv? Vad tycker ni om henne?
  • Språk och identitet är viktiga teman i boken. Hur märks det hittills? Vilka andra teman hittar ni?
  • Zigenare och tattare nämns i boken. Vilka är de? Hur är deras status? Ge exempel på citat som beskriver dem. Vad hade vi kallat dem idag?
  • Är det någon scen som berör er speciellt mycket? Gå varvet runt, presentera varsin scen och berätta varför ni valt den.
  • Vad får vi veta om Ravensbrück och Auschwitz? Vilka likheter och skillnader finns?Vilka olika grupper av fångar nämns?  Berätta om någon viktig person och välj en scen/ett citat som visar hur Miriam hade det i lägren.
  • Vad får ni veta om livet i ett koncentrationsläger? Hur kan en skönlitterär bok fungera som ett komplement till faktaböcker?
  • Miriam syr snabbt, andra långsammare. Hur skulle du reagera i hennes situation före och efter du fick veta vad du sydde?

Totalt blev det tre kortare skrivuppgifter och tre samtal. När boken var utläst fick de istället en slutuppgift som skrevs i klassrummet på lektionstid och såg ut så här:

Om hemligheter, identitet och livsval i Jag heter inte Miriam

Skriv en analys utifrån följande rubrik. Fokus ska alltså vara på just dessa tre viktiga teman, men lägg till tankar om andra centrala teman och även om viktiga motiv samt bokens budskap. Koppla tydligt till boken genom referat och citat. Glöm ej att ange sidnummer där det är relevant.

Du ska beskriva huvudkaraktären Miriam, men också andra karaktärer i boken som du anser vara viktiga att koppla till de teman som finns i rubriken. Välj också någon eller några centrala händelser där dessa teman märks tydligt.

Din text ska vara 600-800 ord.

Utvärdering

Vad jag är nöjd med är att eleverna lärt sig en del och att de utmanats. Däremot hade jag kanske valt en något tunnare bok nästa gång, alternativt lagt mer tid på den här boken. Nu blev det lite för mycket för vissa elever, men å andra sidan klarade majoriteten av eleverna det hela utmärkt. Om jag läser Jag heter inte Miriam igen med elever hade jag gjort det i anslutning till att vi läser om andra världskriget i historia, vilket var meningen även nu, men diverse saker ställde till det. Jag hade också styrt läsningen ännu mer och gett eleverna mer tid att läsa på lektionstid.

3 reaktioner på ”Läsprojekt: Jag heter inte Miriam”

  1. Tack så mycket för denna planering! Gav mig mycket inspiration att ta med ner till mellanstadiet. Tycker det är så viktigt att börja tidigt med läsprojekt och alltid roligt med lite nya idéer! Tack!

    1. Tack! Och kul om du blir inspirerad. Verkligen viktigt att börja tidigt! Är ganska frustrerad över att ingen av mina ungar haft något rejält läsprojekt och då går de ändå i sexan och sjuan. Tror att många av frågorna går att anpassa till yngre elever.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.