Dags att fylla stolen

Kära ledamöter i Svenska Akademien. Jag beklagar sorgen. Nu har ju Knut Ahnlund inte varit direkt aktiv i ert arbete på många år, men han hade sin stol kvar. Sedan Rushdieaffären 1989 verkar stämningen vara lite kylig minst sagt, när Horace Engdahl blev ständig sekreterare 1999 surnade han till ytterligare och efter att Elfriede Jelinek tilldelades Nobelpriset 2004 kastade han, om jag förstått det rätt, in handduken helt.

Jag låter ingen skugga falla över Ahnlund. Inte heller över någon annan av er. Faktum är dock att ni nu kan välja in en aktiv medlem i er grupp. Gör nu detta val med eftertanke. Fundera på sammansättningen på er litterära klubb och hur denna sammansättning påverkar ert arbete.

Kön har ingen betydelse brukar det så fint heta. Även ständige sekreteraren Peter Englund brukar påpeka detta titt som tätt. Ändå är det män som väljs in i Svenska Akademien och det är män som tilldelas Nobelpriset i litteratur. Någonting säger mig att detta hänger ihop. Kön har nämligen betydelse. Män väljer män och kommer undan med det allt för ofta. Det handlar i de allra flesta fall inte ett dugg om om meriter, utan om gammal ohejdad vana.

Rättviseförmedlingen brukar rycka in för att hjälpa till när det inte verkar finnas annat än män att välja på. Jag tror inte att de behövs här. Det finns en massa bra kandidater som borde ta plats på  stol 7 och de råkar vara kvinnor. Nu spelar väl det ingen roll kära akademiledamöter, då kön inte har någon som helst betydelse för val av varken stolsinnehavare eller pristagare.

Behöver ni trots allt lite hjälp på traven har jag följande förslag:

Yvonne Hirdman, som just nu är verksam på samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola och vid Stockholms universitet. Ett av hennes expertområden är kvinnohistoria och genus och jag finner det synnerligen sympatiskt att det nu snarare handlar om samtidshistoria. Vi vill ju inte att könet ska stå i centrum.

Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hon kan säkerligen bidra med ett intressant perspektiv på historien. Både medicin- och genushistoria tillhör hennes specialområden.

Kerstin Norén är professor i svenska språket. Tidigare verksam på Göteborgs Universitet (om ni nu vill passa på att bredda er även geografiskt) men är just nu rektor på Högskolan i Väst.

Jag håller mig i mina trakter. Det är ju lätt att man gör det, eller vad säger ni? Yvonne Leffler är professor i litteraturhistoria och är verksam vid Göteborgs Universitet. Hon vet mycket om kvinnliga författare och det kanske behövs för att jämna ut lite bland pristagarna.

Vi kör lite mer Göteborg tycker jag och då vill jag uppmärksamma Lisbeth Larsson, professor i Litteraturvetenskap, som just nu jobbar med ett projekt om Virginia Woolf.

Och så författarna då, för det måste ju få en chans de också. Nu vill jag gärna att Bodil Malmsten ska hinna skriva böcker, men hon hade passat bra i Svenska Akademien. Hon har skrivit lyrik, prosa och dramatik och har dessutom bott i Frankrike, vilket troligen gör att hon har bra koll på just fransk litteratur. Kanske kan spara en krona eller två på översättning.

En dramatiker kanske? Då föreslår jag Suzanne Osten, som skulle kunna tillföra en hel del med sina kunskaper om såväl teater som film.

Jag nöjer mig så och hoppas att jag varit till hjälp. Om  ni inte är nöjda med mina förslag kanske det är Rättviseförmedlingen som gäller ändå. Lycka till!