Dag: 13 december, 2011

Joråsåatte…

I vår ska jag jobba heltid, färdigställa en bok, troligen promota den lite och vad passar då bättre än att studera lite på universitetet också?

Tillsammans med bland andra Lyran ska jag lära mig mer om Nobelpriset och förhoppningsvis ta 7,5 hp. Här finns information om kursen. Och nej, jag har egentligen inte alls tid, men det är ju TT som är huvudpersonen.

Nu har jag klickat mig runt på Bokbörsen och biblioteket och känner mig lite mer redo. Tror ni att man kan önska sig lästid i julklapp?

Apropå Nobelpristagare så handlar veckans Tematrio om våra favoriter. För att leva upp till mitt rykte som bloggmaskin bjuder jag på dubbla trio, en med dem jag läst och älskat och en med dem jag är nyfiken på.

Lästa darlings:

1. José Saramago, som jag ännu bara läst en bok av, men vilken bok det var. Blindheten, som handlar om vad som händer i en värld där ingen ser vad den andre gör. Ruskigt bra.

2. Wislawa Szymborska , en fantastisk poet som jag läst en del av och gärna upptäcker mer. Underbart vackert, men inte utan vasshet.

3. Pearl Buck, för att hon förgyllde min ungdom med sina fantastiska berättelser från Kina.

Potentiella darlings:

1. Jean-Marie Gustave Le Clézio, som skulle kunna vara sol eller pannkaka. Dags att testa och då ligger Öken eller Afrikanen nära till hands.

2. Wole Soyinka, för att det är en “måste-författare” som jag vill läsa.

3. Naguib Mahfouz för att läsa mig igenom de afrikanska pristagarna.

 

Jag skulle kunna avsluta med en trio av pristagare jag aldrig, aldrig kommer att läsa något mer av, men det vore väl ändå lite elakt?!

Men om jag viskar kanske?

Jag kommer inte att läsa något mer av:

1. Günther Grass

2. Gabriel García Márquez 

3. Albert Camus

 

 

 

 

När den man väntar på inte kommer

30 oktober 1998 vaknade jag upp till nyheten att 63 ungdomar hade dött och många skadats i en brand på ett diskotek i Göteborg. Det var mitt under min slutpraktik sista terminen på lärarhögsskolan och på måndagen mötte jag ungdomar som befann sig ganska långt från de ungdomar som befann sig vid Backaplan. Få var direkt drabbade, men självklart var de berörda. Alla var berörda.

På ettårsdagen 1999 arbetade jag på en högstadieskola i Backa och där var läget ett helt annat. Många hade både släktingar och vänner som skadats i branden och årsdagen var självklart tung. Jag minns mest en kille som satt i minnesrummet hela dagen. Han hade varit på festen med gått ut för att käka och missade därmed branden. När han kom tillbaka möttes han av kaos och många av hans vänner dog. Den skuld han kände var bottenlös. Tänk om han bara frågat igen, tjatat lite mer, då hade kanske fler gått med och ätit och därmed räddats.

Tänk om.

I boken Jag kommer sen… berättas Johannas historia. Hon som sa precis så till sin förre pojkvän då han ville att hon skulle lämna lokalen med honom. Hon kom inte. Istället dog hon tillsammans med sin vän Gilda och jag undrar hur många gånger Antonio tänkt “tänk om…”.

Eva Wiklund är bokens författare, men mycket av det hon skrivit är Anne-Britt Söderbergs ord. Anne-Britt som är Johannas mamma, som efter branden var aktiv i BOA och bland annat guidade grupper runt i brandlokalen.

Jag är väldigt, väldigt kluven till den här boken. Delarna om branden och vad som egentligen hände är intressanta och viktiga att föra vidare. Att använda en anhörig som berättare är på många sätt lyckat. Det är lätt att förstå sorgen och blir mer personligt. Samtidigt är det så mycket som inte tillför historien något, som alla turer kring Anne-Britts män. Jag förstår att det personliga livet har betydelse för hur man hanterar en kris, men hade föredragit en bok som mer fokuserade på Johanna. Några sidor in i berättelsen insåg jag att jag haft Tomas i skolan under hans sista år på högstadiet. Det gör att berättelsens personliga delar trots allt känns enklare att ta till sig.

Och så språket då, ett ganska enkelt och taffligt sådant skrivet i presens och varken sakligt eller personligt. Det positiva är att det är enkelt och att många kan läsa boken, men det är ingen litterär upplevelse alls.

Helt klart fyller Jag kommer sen… en viktig funktion och jag är glad att jag läste den, trots det haltande språket berörde den bitvis väldigt mycket.

Lucka nummer 13 Henrik Elstad

Henrik bloggar bra om böcker på Olika Sidor. Jag fascineras ofta över hur lik boksmak vi har och får väldigt många bra boktips från honom. Visst är det skönt med folk som har bra boksmak! Henrik har fått äran att vara kalenderns Lucia och berättar här om jul, böcker och juliga böcker.

Julkalendrar hör julen till, vilken är din favorit?

Trolltider är den julkalender från barndomen som jag mest kommer ihåg som en favorit. Vätten som kunde bli osynlig genom att vända på sin mössa, och andra figurer tilltalade mitt intresse för övernaturligheter redan då!

Vad är det bästa med julen?

När man kan fira julen utan allt för mycket stress med barnen och släkten så är det som mysigast. Julbordet är numera det enda personliga måstet.

Hur firar du?

På morgonen blir det lite paketöppning under granen med barnen. Naturligtvis brukar några av paketen vara fyrkantiga, hårda och platta… När alla i huset har vaknat ordentligt blir det grötlunch innan vi går över till svärföräldrarna dit också mina föräldrar ansluter för att äta julbord.

Vilka böcker om jul skulle du vilja tipsa om?

Den senaste boken jag läste som utspelade sig kring juletid var Åke Edwardsons Den sista vintern. Det var en mycket bra avslutning på deckarsviten med Erik Winter, men kanske mest spännande för den som följt honom hela vägen (?)

Vilka böcker önskar du dig själv i julklapp?

Eftersom vi har avskaffat julklappsbyte bland oss vuxna får jag köpa mina egna julklappsböcker. En bok som jag har spanat på är Fragment av Marilyn Monroe. Efter att ha läst Blonde är jag intresserad av att veta lite mer av hennes liv och egna tankar.

Vilken bok borde alla få i ett paket?

Jag är tveksam till att det finns en bok som alla har behållning av. Men varför inte dela ut Nina Björks Under det rosa täcket till hela befolkningen för att elda på medvetenheten om genusfrågor lite extra!

Vilken känd person vill du ge en bok i julklapp och vad får han eller hon?

Jag skickar Maja Hagermans Det rena landet till Jimmie Åkesson så att han ska inse hur Sverige och “svenskheten” bygger på en lång historia av in- och utvandring och hur det kan gå när man vill dela in människor i olika kategorier med olika värde…

Det här är så himla lustigt, men när jag själv besvarade frågorna var det just Jimmie Åkesson som jag gav en julklapp. Inte samma bok dock. Har han verkligen varit så snäll? Tack Henrik för svaren och för alla boktips.

%d bloggare gillar detta: