En kväll när jag nattade grabbarna O pratade vi om hur det skulle bli när de blir stora.
Lillebror var tyst en stund och sa sedan: Mamma, jag tror att jag vill bo hos dig och pappa hela livet för jag vill inte ha någon fru.
Då svarade Storebror: Men du behöver ingen fru, du kan gifta dig med en kille. Det ska jag, jag ska gifta mig med A. sen ska vi adoptera barn som inte har någon mamma eller pappa och så blir de jätteglada.
Ja, tänk om alla kunde ha en så okomplicerad syn på kärlek, giftermål och adoption. Då hade världen varit både mer tolerant och kärleksfull.
I Boy meets boy av David Levithan är homosexualitet en del av vardagen och snarare norm än annorlunda. Vi tas med till ett litet, amerikansk samhälle där skolans homecoming queen är transvestit och dessutom stjärna i fotbollslaget. Dilemmat som uppstår är hur hon ska kunna gå i paraden och lösningen blir tiara och fotbollsutrustning.
Huvudpersonen är dock inte denna Infinite Darlene, utan hennes kompis Paul. Paul är nämligen riktigt, riktigt kär och väldigt nöjd med detta då hans ex Kyle betett sig som ett riktigt svin. Kärleken heter Noah och har världens vackraste ögon. Även Noah har blivit sårad av sin förra kille och hans syster uppmanar Paul att inte göra detsamma.
De flesta i det lilla samhället accepterar all form av kärlek och sexualitet, men Pauls kompis Tony har det tufft hemma. Hans föräldrar är djupt troende och önskar helst av allt att deras böner ska omvända sonen. För att förhindra att han fortsätter att vara homosexuell vill de helst av allt hålla honom inlåst hemma.
Det verkar inte vanligt, men visst finns det även heterosexuella par i det lilla samhället. Paul har till exempel en tjejkompis, Joni, som är ihop med en kille. En skitstövel visserligen, men en kille. Hans avsikter är tvivelaktiga och det är många som helst vill se dem göra slut.
Vad skönt det är att läsa en bok där homosexualitet inte måste vara ett hemskt och deprimerande tillstånd, utan “bara” skildras som kärlek med allt vad det innebär. Pirret i magen, den första kyssen, träff med föräldrar, tveksamheten, rädslan för att bli sviken. Det här är helt enkelt en riktigt fin kärlekshistoria. Det är också en bok om vänskap och vikten av att finnas där för sina vänner i vått och torrt. Dessutom en bok om svek, både mellan vänner och älskande.
På svenska heter Boy meets boy Ibland bara måste man och den finns i pocket. Jag rekommenderar den verkligen, då det är en tänkvärd och välskriven historia. Jag undrar dock över den översatta titeln, vad vill översättaren egentligen säga med den? Varför gjordes det inte en mer direkt översättning?