Många verkar lite besvikna på årets Så mycket bättre. Själv är jag positivt överraskad och tycker att produktionen är bättre än någonsin. För första gången finns det faktiskt ingen jag irriterar mig på. Den på pappret så slätstrukna uppställningen är riktigt bra. Ingen pinsam Christer Sandelin eller slajmig Tomas Ledin. Inte heller någon Timbuktu ska tilläggas. Honom hade jag gärna haft med varje år.
Jag håller inte med om att det diskuteras för lite musik, utan är glad att artisterna och själva tolkningar står i centrum. Jag har alltid älskat Miss Li, tyckt om Olle Ljungström och varit imponerad av Maja Ivarsson. Sylvia Vrethammar är så mycket bättre än jag trodde och visst är hon ibland för mycket, men jag gillar henne skarpt. Hennes Kung för en dag var helt otroligt underhållande.
Darin har väl kanske inte blivit mer än en tapetblomma, men han har imponerat på mig med sin sångröst, trots att jag inte alls gillar hans musik. Hans version av Astrologen är verkligen fin. Ännu mer överraskad är jag över Ugglas fina version av Jag och min far. Inte heller Pugh Rogefeldt är någon favorit. Gubbiga rockers är ingenting för mig, men även hans program bjöd på en hel del bra låtar, vilket var kul.
Tydligen kommer en återträff att sändas i mellandagarna. Det ser jag fram emot.
Jag tycker inte alls är det handlar om nödlösningar när artisterna valts ut, möjligen första året när det var ett rätt tråkigt gäng, men min drömuppställning skulle se ut så här:
Maia Hirasawa För att hon är enormt musikalisk och skriver musik som får mig att sjunga högt och ganska ofta dansa omkring.
Titiyo För att hon gjort några helt fantastiska låtar och för att hon sjunger dem otroligt bra.
Håkan Hellström För att han är kung Håkan helt enkelt.
Robyn En av de bästa vi har.
Veronica Maggio Kul musik på svenska.
Svante Thuresson Mysfarbror i ordets bästa bemärkelse.
Mauro Scocco En gammal idol som är lite butter, men också rätt rolig.
Lill Lindfors För att hon alltid gör mig så glad.
Bubblare: Joakim Berg, Eric Gadd, Veronica Maggio, Timo Räisenen, Amanda Jenssen, Ola Salo, Marit Bergman och Moneybrother.
Tyvärr verkar jag ha väldigt svårt att hitta yngre manliga artister. Det finns inte så många direkt spännande känner jag spontant. Det tråkiga med att få ett program fyllt av gamla idoler är att det blir få överraskningar. Kanske skulle det vara roligare med sådana jag lyssnat lite på, som Johan Rench, Viktoria Tolstoy, Joakim Thåström, Stina Nordenstam, Lars Vinnerbäck, Agnes eller kanske Kajsa Grytt. Med en sådan uppställning skulle jag få lyssna på mycket nytt.
Bia har också bloggat om sitt drömlag. Vilka är dina favoriter?






























