enligt O

Tankar från en bokberoende

Olikhetsutmaningen: sanning och lögn

Det finns flera anledningar till att veckans ordpar är sanning och lögn, en av dem är det virrvarr av rykten och spekulationer kring vad som egentligen pågått och pågår i Svenska Akademien, en annan att vi hade tema källkritik på Kulturkollo förra veckan.

Det vimlar av sanningar och lögner i kulturens värld och helt klart är det så att en sanning inte alltid är att föredra framför en vit lögn. Själv har jag svårt att ljuga, men att säga sanningen är långt ifrån alltid det snällaste eller ens det bästa.

Om en stor lögn, eller kanske egentligen mer en hemlighet som förändrar livet för många handlar Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. En kvinna hittar ett brev som hennes man inte vill att hon ska läsa förrän han är borta, men

I Gården av Tom Rob Smith, som faktiskt utspelar sig i alla fall delvis i Sverige, får vi höra olika personers historier om samma händelser. De säger sig alla berätta sanningen, men eftersom deras berättelser inte går ihop är det omöjligen så. En mycket spännande bok.

Family Living: Vår ostädade sanning av Lotta Sjöberg är en rolig bok om hur det egentligen ser ut hemma hos småbarnsfamiljer bortom instagram. Jag hade önskar att fler vågat visa den oftare.

I ungdomsboken Under odjurspälsen av Klara Krantz ljuger huvudpersonen Signe så mycket att hon skapar rätt stora problem för sig själv. Hon hittar på ett alterego och som Frida från Karlstad börjar hon chatta med sin drömkille Joel.

Tv-serien Suits är uppbyggd kring en gigantisk lögn. Mike Ross har aldrig gått på universitetet och har ingen juristexamen. Han har dock gjort intagningsprovet för en rad personer och kan absolut allt man behöver kunna. Det är en anledning till att delägaren Harvey Spector anställer honom, trots att han redan från början vet läget.

Sedan måste jag avsluta med låten Lie to me med Depeche Mode, om att det ibland är mycket skönare att inte få höra sanningen:

Come on and lay with me
Come on and lie to me
Tell me you love me
Say I’m the only one

 

Föregående

En litterär promenad i Brighton

Nästa

Vem ska få stolarna?

3 kommentarer

  1. Ja, jag undrar allt hur mycket vi egentligen vet om vad som hänt i Svenska Akademien. Är allt så svart och vit som det verkar? Är alla åtta i akademien som ville bli av med Sara Danius en samling korrupta skurkar, eller finns det saker bakom som vi inte känner till?

    Här kommer i alla fall sanning och lögn från mig, och faktiskt med en anknytning till Svenska Akademien.

    https://skrivrobert.blogspot.se/2018/04/olikhetsutmaningen-sanning-och-logn.html

  2. Akademien ville byta ständig sekreterare, inte slänga ut Danius,
    förståeligt om hon inte villa stanna kvar.
    Lugnast om jag håller mig på irländsk mark:
    https://hannelesbibliotek.blogspot.se/2018/04/sanning-och-logn-olikhet.html

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: