Granen av Tove Jansson

En av mina favoritberättelser om julen är ”Granen” av Tove Jansson. Den brukar i alla fall någon klass få lyssna på varje år och i år kombinerades lyssnandet med lite information om författaren och hennes magiska värld. Vi tittade på karaktärerna och testade vem i Mumindalen vi liknar mest. Jag önskar alltid att jag ska bli Lilla My, men blir alltid Sniff. Troligen är jag lite snällare och lite duktigare än jag tror, men det går inte att komma ifrån att Lilla My är coolare.

Novellen ”Granen” fick Tove Jansson läsa själv och som alltid var det mysigt att höra om hur familjen vaknar upp mitt i vintern och firar sin första jul. Inledningsvis är de lite rädda för julen, då så många verkar stressade och nästan lite arga när de talar om att julen ska komma. Sedan gör de sitt bästa för att välkomna julen på ett sätt som gör han glad då hen äntligen dyker upp. Granen ställer de mitt på tomten och smyckar med de finaste saker de vet.


Om boken

Det osynliga barnet av Tove Jansson, Förlaget, (2017) utgiven första gången 1962. Boken innehåller nio noveller, varav ”Granen” är en.

Förlaget gav 2017 ut en bok som endast innehåller texterna ”Det osynliga barnet” och ”Granen” där 4 euro för varje såld bok gick till hjälporganisationen Oxfams kvinnoprojekt runt om i världen. Den upplagan är tyvärr slutsåld, men du kan läsa mer om den här.

4 reaktioner på ”Granen av Tove Jansson”

  1. Pingback: Granen av Tove Jansson - Bokfeed

  2. Pingback: Granen av Tove Jansson - Bloggfeed

    1. Då blir jag självklart lite nyfiken på vad som saknas i den kortare versionen. Oavsett är den ganska lagom lång att använda med eleverna.

Tyck till:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen
%d bloggare gillar detta: