Faking friends är full av svek

Faking friends är den andra boken jag läser av brittiska Jane Fallon och trots att den kanske inte är riktigt lika bra som Foursome tycker jag verkligen om hennes sätt att skriva. Balansen mellan svärta och humor är perfekt.

I Faking friends får vi träffa Amy som tillfälligt bor i USA för att spela in en tv-serie, men gör allt för att behålla gnistan med sin fästman Jack, som hon snart ska gifta sig med. Livet är på det stora hela ganska bra. Så åker hon hem till London utan att berätta för något, går in i huset och märker att det finns spår av en annan kvinna där. När Jack kommer hem verkar allt som vanligt och de går gemensamt och firar Amys bästa vän Melissa som fyller år. Melissa, som Amy känt hur länge som helst och som är väldigt viktig för henne.

Ni förstår säkert hur det ligger till. Den Jack har ett förhållande med är Melissa och när Amy inser det gör hon något ganska märkligt. När hennes tv-karaktär blir utskriven ur serien reser hon hem till London, men berättar det inte för varken Melissa eller Jack. Istället skaffar hon  en ny lägenhet med hjälp av Kat, som är en gammal vän och så börjar hon göra allt för att förstöra för Melissa och Jack. Hon ser till att Jack förlorar ett jobb, tar sig in på Melissas Facebook-konto och skriver högst personliga uppdateringar och är faktiskt ganska vidrig. Underhållande, men obehaglig.

Jag gillar verkligen Jane Fallons sätt att skriva. Hämnd har varit centralt i de två böcker jag läst av henne och hon har inga problem med att låta sina hjältinnor vara aktiva och hämndlysta istället för ledsna, deppiga och passiva. Det är trots allt ganska uppfriskande.

 

%d bloggare gillar detta: