Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler nominerades till Man Booker Prize 2014 och är en väldigt annorlunda bok, med många intressanta trådar att dra i. Det gör att jag trodde att den skulle passa utmärkt för samläsning och i höst har jag för första gången gjort ett läsprojekt kring boken med min gymnasietrea. Det ska sägas att det inte är någon lättläst bok, men en rejäl twist efter ungefär 100 sidor gör att många fastnade rejält i historien. För att kunna berätta om projektet behöver jag spoila lite, men jag ska försöka undvika det så mycket som möjligt trots allt. Om inte annat för att jag inte vill att framtida elever som läser boken ska hitta hit och sno delar av inlägget istället för att läsa boken själva.

Huvudpersonen Rosemary är den som berättar historien om sitt liv och sin annorlunda familj. Hon börjar i mitten, när hon går på universitetet och läsaren förstår snart att något har hänt henne. Vad det är får vi egentligen inte veta helt och fullt förrän väldigt sent i boken, men de första pusselbitarna är de som utgör den första stora vändpunkten. Det är när vi presenteras för Rosemarys familj och får lära känna de två syskon som hon förlorat, som Vi är alla helt utom oss förvandlas till en bok som inte liknar någon annan.

Under läsningen uppmuntrade jag eleverna att skriva loggbok. De fick frågor att reflektera över och uppmanades att föra dubbellogg/text och tanke, dvs ta ut citat och skriva ner sina tankar om dem. Detta för att förbereda sig för den skrivuppgift som väntade efter läsningen. Varje vecka genomfördes boksamtal där de fick lite mer öppna frågor att diskutera. Dessa frågor delades med eleverna innan samtalet, så att de som ville kunde förbereda sig. En samtalsledare utsågs och samtalen spelades in.

Det sista samtalet hölls efter läsningen och var det roligaste att lyssna på, troligen också att genomföra. I varje grupp fanns sex personer som alla fick spela en karaktär från boken. Som förberedelse fick de göra en enkel presentation, som påminner om en diktuppgift jag gjorde för länge sedan.

Instruktionerna såg ut så här:

“I det här samtalet kommer ni att få en roll. Ni ska vara en av bokens karaktärer och försöka förklara bokens händelser utifrån den karaktärens perspektiv. Ni ska använda boken som stöd, men allt står ju inte där så då får ni fundera över vad som är sannolikt.

Skriv färdigt följande meningar:

Jag är …

Det viktigaste i mitt liv är …

Jag blir ledsen och arg när …

Jag undrar …

Jag önskar …

Jag agerade som jag gjorde för att …

Något jag skulle vilja ha gjort annorlunda är …

Det jag vill fråga er är … (en fråga till minst 3 karaktärer)”

 

Samtalet kretsade främst kring presentationerna och de frågor som karaktärerna ställde till varandra. Det var tydligt att en inlevelseuppgift som denna krävde en god kunskap om bokens innehåll. De som försökte lura mig att de läst utan att de egentligen gjort det klarade inte att spela sina karaktärer på ett trovärdigt sätt.

Efter läsningen fick eleverna två skrivuppgifter. En kortare analysuppgift som genomfördes under lektionstid och en essä som behandlade etiska och moraliska dilemman i boken. Exempel på frågeställningar som utreddas var: Vad har människor för rätt att bestämma över djuren? Vad får och får inte föräldrar göra mot sina barn? Hur påverkar händelser i barndomen resten av livet?

Vi ägnade sex veckor åt detta projekt, men å andra sidan testades då en stor del av kunskapskraven i Svenska 3. Många gillade boken, vilket gjorde att resultaten blev bra. Det blev dock tydligt att det här är en ganska klurig bok, inte minst för att tidsperspektivet är annorlunda och lite krångligt. När man som läsare får diskutera med andra under läsningen blir det däremot enklare att reda ut oklarheter. Eftersom alla läste samma bok var det också väldigt lätt för mig att stötta eleverna under läsningen. Som alltid är det omöjligt att hitta en bok som tilltalar alla och som alla faktiskt läser ut. Jag upplevde ändå att Vi är alla helt utom oss tilltalade väldigt många.