Jag har lyssnat på två, bra sommarprogram som båda handlade om att vara annorlunda. Sara Bergmark Elfgren talade om sin kärlek till fantasy, skräck och science-fiction, samt hur totalt ute nörden var när hon växte upp. Ett trevligt och tänkvärt program om hur allting faktiskt kan kännas betydligt bättre när man är 32, jämfört med hur det var när man är 15 och världen känns totalt hopplös. Inte heller blev programmet sämre av att det inleddes med en låt jag aldrig tröttnat på, Don’t you forget about me med Simple Minds och dessutom hade Mats Strandberg önskat en annan gammal favorit, The power of love med Frankie goes to Hollywood.
Även Marika Carlsson bjöd på en riktig favorit när hon spelade underbara Fuck you med Lily Allen, tillägnad alla inskränka och fördomsfulla personer. Hon berättade om hur det är att vara adopterad och hur det var att resa till Etiopien. Med sig hade hon en väninna och de blev verkligen bemötta på olika sätt. Det är nyttigt att resa i ett land där du inte ser ut som någon annan, samtidigt går det som vit aldrig uppleva hur det är att vara invandrare i Sverige. Vi har en helt annan status som turist i Afrika eller Asien, än människor därifrån har när de kommer hit. Nyttigt är det dock lika fullt. Jag glömmer aldrig hur konstigt det kändes när vi hamnade i en liten by på Java och en massa människor sprang efter oss, skrattade, pekade, drog mig i håret och nöp mig på armarna. Carlsson bjuder på ett roligt och ibland sorgligt program, som rekommenderas varmt.
Jag har lyssnat på färre sommarprogram än jag planerade. Så brukar det vara. Jag brukar lyssna ikapp under hösten, då jag jobbar bra med sommar i öronen.
Vilka är dina favoriter i sommar?
