Dag: 30 mars, 2011

Vaccin mot dåliga böcker

Bokbloggare är ofta positiva i sina recensioner. Ett faktum som diskuterats många varv, nu senast hos Magnus, vilket jag skrev om här och här. Eva fortsatte debatten med att fundera på vad bokbloggare egentligen menar när de säger att de bara läser böcker de tror att de ska tycka om. Som om det fanns något vaccin mot dåliga böcker.

Av de 42 böcker jag hittills läst i år är 15 recensionsexemplar, dock är vissa i pocket. Det är mycket, vilket förklaras med marsskörden av nya böcker. I januari och februari var däremot endast 5 av de 31 böcker jag läste recensionsböcker. Vissa har jag fått frågan om jag vill skriva om, andra har jag bett om. Jag brukar säga att jag brukar be om böcker jag tror att jag kommer att gilla. Det kan handla om att jag läst och gillat författaren förut, som med Elin Boardy, Philip Roth och Kristofer Flensmarck, eller att boken troligen blir en jättesnackis som Alex Schulmans. Schulmans bok gillade jag sådär, så just den urvalsmetoden verkar väl inte så pålitlig.

Nyfikenhet kan dock vara ett skäl till att tacka ja till böcker och jag gillar att läsa debutanter kanske just för att få chansen att upptäcka nya favoriter tidigare än många andra. Det kanske är barnsligt, men sådan är jag ibland.

En författare jag läst en dålig bok av får sällan, mycket sällan en ny chans. Som en naturlig följd vill jag inte heller ha några recensionsböcker av dessa. Om de mot förmodan blir lästa väntar jag tills jag ser vad andra bloggare tycker om boken.

När det gäller biblioteksböcker går jag stenhårt på vad personalen ställt fram synligt. Det gör att jag kommer hem med allt möjligt och omöjligt. Risken är också stor att Pocketshop på Centralen i Göteborg orsakar spontanköp om de skyltar med något spännande och de gör de ju ofta.

Böcker väller alltså in i huset med eller utan förlagens hjälp. Utgångspunkten är självklart att de alla ska vara bra, men det går ju som sagt inte att vaccinera sig mot dåliga böcker.

 

 

Shaun + Alma = Sant

Det blev den australiensiske författaren och illustratören Shaun Tan som tilldelades årets ALMA-pris. Tydligen fick han en Oscar för sin animerade kortfilm The Lost Thing, men jag har lyckats missa honom helt.

Endast en av hans böcker Ankomsten är utgiven på svenska av Kabusa förlag. Ett litet grattis  även till detta trevliga förlag alltså.

DN:s Lotta Olsson är nöjd med valet och menar att Tans böcker är något extra. De bilder jag sett känns inte direkt barnvänliga ut och den ordlösa Ankomsten om människor på flyg ser verkligen fin, men väldigt hemsk ut.

Har du läst eller sett något av Shaun Tan? Är det något att shoppa till grabbarna O?

 

 

Bokgeografi Österrike

Tänkte att jag skulle få liv i min läsning av böcker med anknytning till Bokmässan i höst. Tyskarna tar där mycket plats, även om jag hittills mest läst tyskspråkiga böcker i teorin. Idag handlar Bokgeografi om grannlandet Österrike.

När jag googlade runt efter österrikiska författare insåg jag att historien ställer till det lite. Ska man till exempel räkna författare som Kafka som föddes i jätteriket Österrike-Ungern som nu är Tjeckien? I just det fallet blev det nej, men jag har fått tänja på gränserna en del ändå.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i landet eller är skriven av en författare med anknytning dit.

När jag var barn närde jag en hatkärlek gentemot Christine Nöstlinger. Jag älskade hennes Flyg, ollonborre, flyg! som utspelade sig i Österrike under andra världskriget, men tyckte att Vi struntar i gurkkungen var fruktansvärd. Flyg, ollonborre, flyg! läste jag en massa gånger och fascinerade av Christels öde i denna självbiografiska ungdomsroman.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till landet. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Nu har jag inte läst någonting av Elfride Jelinek och egentligen har jag ingen jättelust att göra det. Som nobelpristagare och dessutom kvinna tycker jag dock att det är dumt att ignorera henne utan att själv ha bildat sig en egen uppfattning om hennes böcker. Därför står hon fortfarande på min läslista. Jelinek fick priset 2004 och många menar att detta rejält minskade Joyce Carol Oates chanser att få priset. Två så lika kvinnor kan tydligen inte få priset. Jag hoppas att Svenska Akademien visar att de inte är riktigt så trångsynta.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till landet, som du inte läst, men är nyfiken på.

Just den tredje frågan skulle kunna svälla ut rejält, då jag läst så få böcker av Österrikiska författare. Mest nyfiken måste jag säga att jag är på Peter Waterhouse, poet med brittisk far och österrikisk mor, som bott en stor del av sitt liv i Österrike. Han är aktuell med en samlingsvolym som heter Pappren mellan fingrarna och dessutom kommer han till Sverige i början av april.

Nu är det er tur att presentera litteratur med anknytning till Österrike. Viel Spaß!

%d bloggare gillar detta: