enligt O

Det har diskuterats meningen med bokbloggar det senaste. Karin började med att uppmana oss att länka mer och därmed sprida tankarna kring böckerna vi läser mer. Detta skulle ge oss fler läsare och mer inflytande, vilket är bra både för oss och förlagen.

Diskussionen i kommentarsfältet gick varm och många skrev att de endast bloggar för sitt eget nöjes skull och inte tänkte varken på förlagen eller gratisböckerna. Länka? Absolut, men inte för länkandets skull utan för att någon annan faktiskt skrivit något bra.

Flera kontrade och Bokmania skrev om bokbloggars inflytande och uppmanar till ökad länkning då syftet med bokbloggar är att verka läsfrämjande.

Vixxtoria tycker som jag att det är kul om människor utanför bokbloggosfären kommer i kontakt med bokbloggar. Inte heller jag har dock  någon speciellt ädelmodig syn på mitt bloggande. Möjligen kan ett kall vara att sprida lyriken mer, men det går i perioder.

Magnus på a fraction of the web menar att han anar en inställsamhet bland bokbloggare som blir så glada över recensionsexemplar att de hyllar böckerna av bara farten.

Är det finare att tacka nej till recensionsexemplar? Är det finare att skriva om böcker från små förlag? Är det finare att skriva om böcker som få läser? Det luktar lite elitism i debatten och det gör mig rätt irriterad. Räcker det inte att socialdemokraterna har sitt rosornas krig, måste vi börja bjäbba också?

Ja, vi ska definitivt länka till bra inlägg. Ja, vi ska absolut bredda läsningen och inte bara recensera böcker från förlagsjättar. Men vi ska inte glömma att bloggandet faktiskt inte är ett jobb eller ens ett kall.

Jag läser mycket. En hel del recensionsexemplar, både från små och stora förlag. Jag läser deckare, svenska samtidsromaner, chick-lit, lyrik, ungdomsböcker, nobelpristagare och blivande sådana. Betyder det att jag har en fin- eller fulblogg?

För mig är en finblogg en personlig blogg där skribenten recenserar det hon eller han gillar att läsa, där det ofta handlar om annat än rena recensioner, där det dyker upp inlägg som får mig att skratta, känna igen mig, bli förbannad, eller kanske få tänka till. Det personliga är nyckeln till en bra blogg, inte vilken litteratur som recenseras. Det handlar om att inläggen ska vara välskrivna. Det får inte bli så viktigt att marknadsföra sig att kvaliteten och originaliteten glöms bort.

Jag har lite intresse av att endast läsa korta sammanfattningar av böckers handling med en kort efterföljande kommentar om vad bloggskribenten tycker. Det är en konst att recensera personligt och den som besitter den förmågan har i mina ögon en bra blogg oavsett vilka böcker som recenseras. Baksidebloggar som klipper sina recensioner från förlagens hemsidor klarar jag mig utan. En sådan bloggare kan skriva om en nobelpristagare per dag utan att fånga mitt intresse.

Så ja, jag kommer att fortsätta att blanda och ge. Läsa de böcker jag vill läsa och skita i huruvida de räknas som fina och udda nog. Jag bloggar för att det är så himla kul, inte för att förlag ska tjäna pengar och inte för att jag ska få gratisböcker. Jag bloggar också för att det är socialt och roligt och jag älskar alla frågor som snurrar runt bland oss, då de får mig att upptäcka böcker som jag glömt eller kanske till och med missat helt.

Jag kommer definitivt att fortsätta länka till andras bra och läsvärda inlägg. Jag blir självklart glad av många läsare och jag beundrar dem som engagerar sig mer än jag orkar göra för att få läsare till sin blogg. Mest vill jag dock läsa och diskutera litteratur under trevliga former. Bloggandet bjuder på många trevliga stunder och det behöver inte vara varken stort eller glammigt. Inte heller har jag behov av att diskutera böcker med en massa andra, blir mest stressad av alla cirklar som poppar upp överallt. Jätteroligt och spännande, men ingenting för mig. Jag vill läsa i min takt, på mitt sätt. Jag vill läsa olika sorters böcker, böcker som jag väljer och inte känner jag att jag måste älska en bok för att ett förlag skickat den.

Jag bloggar för mig, för lugnet, för inspirationen, för diskussionen.

Varför bloggar du?