Jo, men så här är det…

Veckans bokbloggsjerka är riktigt rolig! Så här skriver Annika:

Jag hör till de få (vad det verkar i alla fall) som inte kunde bry mig mindre om en boks omslag och jag har verkligen försökt förstå varför så många älskar omslag så mycket att de faktiskt köper en bok enbart för att den har ett omslag som de gillar. Hör du till dem? Vilket är i så fall ditt favoritomslag i dag? Dela  med dig av en bild och förklara vad det är som gör just detta omslag så speciellt.

Om du ställer dig på min sida: berätta varför du inte ägnar bokomslag någon större uppmärksamhet.

 

Jag har tidigare konstaterat att ytan är viktig för mig när det handlar om böcker. En del böcker läser jag trots omslaget, som den här som ser ruskigt sliskig ut, eller den här som ser riktigt tråkig ut. Om jag inte känner till författaren och inte fått tips om boken av någon jag litar på blir fula böcker inte lästa. I alla fall plockar jag inte ner dem från hyllan i bokhandeln. Kanske lånar jag dem på biblioteket. Kanske.

Omslaget är för mig mycket viktigare än baksidetexterna. Jag läser nästan aldrig på baksidan av en bok. Möjligen ett par rader. Däremot läser jag alltid blurbarna. Blurbar är viktiga och avslöjar dessutom aldrig för mycket.

Vilka omslag är fina då? Jag är riktigt svag för omslag som det här, eller det här med den fantastiska relieftexten som jag faktiskt köpte enkom för omslaget och det här är underbart absurt.

 

Läs också: