Oprah Winfrey

Greenleaf bjuder på dramatik

Greenleaf är en producerad av Oprah Winfrey och hon har också en liten, men viktig roll i serien. Skaparen Craig White har tidigare gett oss serier som Lost, Six feet under och Brothers & Sisters. Av dem påminner Greenleaf mest om Brothers & Sisters, men mest av allt liknar den faktiskt åttiotalets klassiska serier som Dallas, Dynastin och Falcon Crest. Det här är nämligen drama med extra allt och mer ändå.

Greenleaf är namnet på familjen som står i centrum. En familj där allt kretsar runt kyrkan de driver. Patriarken James Greenleaf är ledare för kyrkan och när han predikar sitter familjen på scenen. De bor alla på ett stort gods och på ytan verkar familjelyckan vara total.

Första avsnittet inleds när Grace reser hem tillsammans med sin dotter Sophia efter många år. Hennes syster Faith ska begravas och det är omöjligt att hålla sig hemifrån längre. Hennes föräldrar har aldrig träffat hennes nu tonåriga dotter, men trots att Grace inte planerat det bestämmer hon sig för att stanna. Egentligen har Grace lämnat kyrkan, men nu hittar hon tillbaka och börjar arbeta för sin far.

Åter till åttiotalalet och såpornas storhetstid. I Greenleaf finns de alla. Matriarken Lady Mae är grymmare än Angela Channing, pastor James och hans svåger Mac tävlar om att vara lika korrupt som JR, men eftersom James någonstans har ett gott hjärta får han istället ta rollen som Blake Carrington, en ledare som försöker, men långt ifrån alltid lyckas.

Vem är då Cliff Barnes? Kandidaterna är flera, men konkurrenten Basie Skanks ligger nära till hands. Han driver kyrkan Triumph och värvar det svarta fåret Jacob Greenleaf och gör honom till pastor, något hans far vägrar göra. Jacob är snarare lite för snäll och lite för dum, lite som Ray Krebbs eller kanske Bobby Ewing. Till kyrkans förtret och kanske förvirring finns också en och annan Steven Carrington.

Musiken i Greenleaf är ett kapitel för sig. Den spelar en stor roll i serien och det luktar lite nittiotal när artister gör framträdanden. Åttiotal och nittiotal alltså. Det funkar.

I USA sänds fjärde säsongen av familjedramat Greenleaf just nu. Tre säsonger finns på Netflix och jag har just påbörjat den andra. Trots att det är rätt snaskigt har jag fastnat helt. Miljön i det religiösa Memphis fascinerar mig och jag har helt fastnat i den religiösa världen som tyvärr också innehåller en hel del svek, lögner och hemligheter och en rejäl dos girighet. Pengar är helt klart många gånger viktigare än tron. För mig som är skeptisk till organiserad religion är kyrkans makt i Memphis ett bevis på att det sällan fungerar. Samtidigt går det inte att komma ifrån att religion kan vara ett stöd  livet för den som tror. Jag tycker att balansen i Greenleaf är bra.

Oprahs lista

Hos It’s a litterary thing listan med de titlar som Oprah haft med i sin bokklubb. Det är så klart böcker som man SKA läsa, men riktigt så är det inte för mig. Så här ser det ut:

 

A Tale of Two Cities – Charles Dickens. Nope, inte så sugen heller.
Great Expectations – Charles Dickens.  Jepps, har läst och skrivit B-uppsats i engelska om. Bra bok, men filmen däremot är bara blek och tråkig.
Freedom – Jonathan Franzen.  Jo men den vill jag läsa. Han kommer ju till Bokmässan också, men frågan är om jag hinner innan dess.
Say You’re One of Them – Uwem Akpan, Har jag inte hört talas om, men den låter läsvärd.
The Story of Edgar Sawtelle – David Wroblewski. Nja, lockar inte, låter alldeles för smörig.
A New Earth – Eckhart Tolle. No, no, no, no, lyriska självhjälpsböcker är inte min kopp te.
The Pillars of the Earth – Ken Follett. Har läst och gillat Follett, men den här lockar inte.
Love in the Time of Cholera – Gabriel García Márquez. Nej tack, har läst Hundra år av ensamhet och gillade inte alls.
Middlesex – Jeffrey Eugenides. Jo, men den vill jag ju läsa. Åker upp på läslistan.
The Road – Cormac McCarthy. Hm, har läst lite i den och gillar inte alls. Kanske får den en ny chans. Får se.
The Measure of a Man – Sidney Poitier. Står redan på läslistan. Har älskat Poitier sedan jag såg honom i Guess who’s coming to dinner för hundra år sedan. I alla fall nästan lika mycket som jag älskar Spencer Tracy.
Night – Elie Wiesel. Säkert gripande, men lockar inte jättemycket.
A Million Little Pieces – James Frey. Har jag läst och älskat och nej, jag förstår inte riktigt varför O blev så upprörd för att allt inte var helt sant. Den här O gillade boken ändå.
Light in August – William Faulkner. Borde läsa mer Faulkner, har bara läst As I lay dying och det var tusen år sedan.
The Sound and the Fury – William Faulkner. Kanske den här?
As I Lay Dying – William Faulkner. Läst, på en kurs i amerikansk litteratur, en av de bästa kurser jag läst.
The Good Earth – Pearl S. Buck. Buck är en av de nobelpristagare jag läst flest böcker av, även den här så klart. Det var dock väldigt många år sedan.
Anna Karenina – Leo Tolstoy. Läste jag på gymnasiet. Bra, men lite långsam på sina ställen.
The Heart Is a Lonely Hunter – Carson McCullers. Hittar inte så mycket info. Någon som läst?
One Hundred Years of Solitude – Gabriel García Márquez. Läst, men tyckte inte om den.
Cry, the Beloved Country – Alan Paton. Klassiker om Sydafrika som jag helt missat, men vill läsa.
East of Eden – John Steinbeck. Har läst annat av Steinbeck, men inte den här.
Sula – Toni Morrison. Har läst annat av TM, men inte den här.
Fall on Your Knees – Ann-Marie MacDonald. Har jag tänkt läsa hur länge som helst.
A Fine Balance – Rohinton Mistry. Nja, lockar sådär.
The Corrections – Jonathan Franzen. Något av honom ska jag helt klart läsa.
Cane River – Lalita Tademy. Skulle kunna vara något.
Stolen Lives: Twenty Years in a Desert Jail – Malika Oufkir. Kan vara både flipp och flopp beroende på författarens hantverk.
Icy Sparks – Gwyn Hyman Rubio. Liknas vid To Kill a Mockingbird.
We Were the Mulvaneys – Joyce Carol Oates. Har läst annat av Oates, men inte den här.
House of Sand and Fog – Andre Dubus III. Låter bra.
Drowning Ruth – Christina Schwarz. Kan vara något.
Open House – Elizabeth Berg
The Poisonwood Bible – Barbara Kingsolver. Har jag tänkt läsa länge, länge.
While I Was Gone – Sue Miller. Kan nog vara bra.
The Bluest Eye – Toni Morrison
Back Roads – Tawni O’Dell. Vill definitivt läsa O’Dell.
Daughter of Fortune – Isabel Allende. Har läst annat av Allende, men inte den här.
Gap Creek – Robert Morgan. Låter riktigt, riktigt bra. Den åker upp på läslistan omedelbart.
A Map of the World – Jane Hamilton. Lockar sådär.
Vinegar Hill – A. Manette Ansay
River, Cross My Heart – Breena Clarke. Låter läsvärd.
Tara Road – Maeve Binchy. Har läst den, men mycket annat Binchy skrivit är bättre.
Mother of Pearl – Melinda Haynes. O verkar helt klart ha en förkärlek för romaner som utspelar sig i södra USA under början/mitten av 1900-talet. Den här O lockas sådär.
White Oleander – Janet Fitch. Läst och älskat.
The Pilot’s Wife – Anita Shreve. Läst. Okej, men absolut inte wow.
The Reader – Bernhard Schlink. Läst. Gillade skarpt.
Jewel – Bret Lott. Södern igen. 40-tal. Lockar sådär.
Where the Heart Is – Billie Letts. Gillade Tuta och käka, men den här har jag inte läst.
Midwives – Chris Bohjalian. Låter som en spännande bok.
What Looks Like Crazy on an Ordinary Day – Pearl Cleage. Helt ny för mig.
I Know This Much Is True – Wally Lamb. Vill definitivt läsa Lamb, varför inte den här.
Breath, Eyes, Memory – Edwidge Danticat. Låter läsvärd.
Black and Blue – Anna Quindlen. Läst. Mycket, mycket bra.
Here on Earth – Alice Hoffman. Kanske det kanske. Vill i alla fall läsa något av Hoffman.
Paradise – Toni Morrison. Borde läsa mer av Morrison. Den här låter bra.
The Best Way to Play – Bill Cosby. Nja.

 

Resultatet då? Har läst 11,5 av böckerna på listan, om jag räknat rätt och ytterligare 5 författare. Det verkar finnas en del guldkorn på listan, men långt ifrån alla böcker lockar.
Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: