Vänskap, längtan och kärlek till bibliotek

Bakom den vackra rubriken döljer sig ett samtal mellan Johannes Anyuru och Jenny Tunedal om den förstnämndas senaste bok Ixelles. Seminariet inleds med att Anyuru läser ur boken och set är lätt att känna igen hans säregna, personliga och poetiska språk.

Det första som kom till Anyuru var den om möjligheten att förändras och kanske till och med byta identitet och nationalitet. Han längtade själv efter hår som gick att slänga med som den argentinske pojken på hans gård när han var barn.

Der handlar om att inte riktigt att vilja vara sif själv. Att hitta ett sår och tala utifrån det, som han uttrycker det. Efter att ha undervisat unga i förorter i kreativt skrivande under många år ville han också skriva om flickorna, de ambitiösa flickor som kanske har en bror som det får illa för och kanske till och med blir skjutna. En av personerna i Ixelles är Rut som mister sin kärlek Mio och sedan föder hans son som hon sedan uppfostrar själv.

Ruts yrke är att vara en slags konsult som skapar människor och situationer. Det är fiktiva personer, men de verkar i en reell miljö och därmed påverkar de världen. Anyuru kallar sig själv cynisk och menar att det kanske finns människor som har Ruts yrke. Klart är att få saker händer av en slump.

Det finns en ambivalens mellan fiktionen och verkligheten, säger Anyuru och menar att han alltid har som mål att beskriva verkligheten. Däremot är det så att de flesta tycker mer om fiktionen om förorten snarare än den verkliga platsen. Frågan i boken är vad fiktion är och hur den förhåller sig till verkligheten. Rut ljuger till exempel för sitt barn och säger att de kommer från Ixelle och inte från den sämre plats de egentligen kommer ifrån. Visst ska man var ärlig, säger Anyuru, men frågan är om barnen verkligen ska få veta allt. Om de mår bättre av verkligheten.

Anyurus bok låter otroligt intressant, men också väldigt märklig. Det verkar hur som helst vara en bok som kräver ett jullov. Anyurus funderingar kring begreppet ingenting och hur det påverkar en människa att befinna sig på botten. Ixelles utspelar sig år 2070 och ett samhälle som befinner sig i ett tillstånd av post-sanning. Det är en bok som på många sätt handlar om att skriva och biblioteken är viktiga.

Tyck till:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: