Nytt år och nya möjligheter brukar det ju heta och det blir det förhoppningsvis. Året som gick var händelserikt på många sätt och jag tänkte utvärdera det blogg och skrivmässigt här innan jag lämnar det bakom mig. Under de närmaste dagarna kommer jag att publicera inlägg om de sista böckerna jag läste 2016 och dessutom en del diagram med statistik över läsningen.
Under året publicerades flera läroböcker som jag skrivit. Dels en svenskbok som ska förbereda eleverna inför gymnasiets kurser svenska och sva 1 och sedan två delar till i serien English from the Beginning. Sedan har jag skrivit en massa också och snart kommer ännu en lärobok i engelska. För några dagar sedan fick jag också veta att jag fått ett stipendium av Svenska Läromedelförfattares Förbund. Ett stipendium vars syfte egentligen är att täcka det kostnadsbortfall som kopiering ger.
2016 var året då vi firade William Shakespeare. I januari gick jag och bokklubben Bokbubblarna på En vintersaga på Bio Roy, teater på bio med bland andra Kenneth Brannagh och Judi Dench. Jag läste också Jeanette Wintersons modernising av pjäsen med titeln Tidsklyftan. En av årets stora läsupplevelser. Mer Shakespeare blev det på jobbet, då mina tvåor jobbade med författarens och hans verk i Engelska 6. Roligt ämne tyckte jag och det gick faktiskt hem oväntat bra.
Bokliga resor har det blivit till Amsterdam med Anna och Breakfast Bookclub. En stad jag inte varit i på många år, som bjöd på en hel del trevliga kulturella upplevelser. Inför resan läste jag Miniatyrmakaren av Jessie Burton, en av årets oväntade favoriter. En författare som mer kändes som en avbockning var Cees Nootebom, men hans En sång om sken och vara är ändå en bok jag är glad att jag har läst.
I augusti var jag för första gången på Sigtuna Litteraturfestival. Ett besök som gav mersmak. Sedan drog jag till Stockholm Literature i oktober som vanligt. En tradition jag vill fortsätta med. Bokmässan på hemmaplan får självklart inte glömmas bort. Fyra intensiva och härliga dagar.
2016 är ett år som bjudit på såväl toppar som dalar. Jag behåller gärna topparna nästa år, men önskar färre rejäla dalar. En sak som ger mig hopp om framtiden är gruppen #jagärhär som jag varit med i ett drygt halvår. Nu fylls de hatiska kommentarsfälten på Facebook av balanserade kommentarer och det känns bra. Kanske kan vi vända den främlingsfientliga atlantångaren 2017. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.