enligt O

Tankar från en bokberoende

Idag drar vi norrut

Jag har aldrig tidigare varit längre norrut i Sverige än Umeå, men idag är det dags att bryta okänd mark. Tillsammans med Anna, Annette och Ulrica drar jag i eftermiddag till Luleå och därefter Kalix där Lotta väntar. Innan vi träffar henne kommer vi dock att åka lite bil med ännu en bokbloggare, då det visade sig att Marcus lämnar av Helena på flygplatsen i Luleå just idag och därför kör oss till Kalix. Bokbloggarvärlden när den är som bäst.

Väl i Kalix blir det båt ut till Malören, den yttersta ön i Kalix skärgård, där vi ska bo på Malören Lodge i två nätter. Det är med skräckblandad förtjusning jag åker dit ska erkännas. Det ser otroligt vackert ut och midnattssolen lockar, men jag har alltid tyckt att det är något läskigt med små, karga öar långt ute i havet.

Väskan är av modell mindre och den är full med varma kläder, men några böcker fick följa med på turen.

Silvervägen av Stina Jackson utspelar sig utmed väg 95 som skär genom landet från Skellefteå, förbi Arvidsjaur, Arjeplog och vidare till norska gränsen, den väg som kallas Silvervägen. Eller egentligen inte just längs vägen, trots att huvudpersonen kör här, utan i den lilla byn Glimmersträsk. Kanske inte supersmart att läsa en bok som låter så läskig, men den verkar bra.

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff kommer egentligen inte ut förrän i oktober, men jag fick ett förhandskorrektur och den låter bra. Dessutom är författaren från Piteå och boken utspelar sig i övre Norrlands glesbygd, så det känns som passande läsning.

Med på bilden finns också Middagsmörker av Charlotte Cederlund, men den får jag läsa när jag kommer hem, för den var det någon annan som ville läsa först. Annars låter den också som passande lektyr under en tripp till Bottenviken.

På plattan finns Koka björn av Mikael Niemi, som är nominerad till Årets bok. Inte lockar den något värst, men kanske kan jag få feeling. Björn kan man väl ändå inte behöva vara rädd för i skärgården?

Oavsett destination måste dock vår bokcirkelsbok gå först. På torsdag diskuterar Bokbubblarna Den svavelgula himlen av Kjell Westö och jag har knappt börjat. Inte så norrländsk, men himlen kommer väl möjligen att anta en svavelgul ton.

 

 

Föregående

Grattis till Kamila Shamsie

Nästa

En trio lättsmälta

4 kommentarer

  1. Jag bor i ett litet samhälle utanför Karlstad. För några år sen fyllde min kusin i Kalix 50 år. (Han kommer ursprungligen från Karlstad.) Jag kollade med hans syster om han skulle vara hemma och fira sin födelsedagen på ”rätt dag” och det skulle han.

    Vi åkte till svärmor i Östersund (60 mil) där vi övernattade. Barnen fick stanna kvar hos mormor och sedan åkte vi till Kalix (ytterligare 60 mil). Vi hittade kusinens hus och ringde på. När han öppnade sade jag:

    – Vi hade vägarna förbi och tänkte titta in och gratulera dig.

    Han höll nästan på att ramla baklänges. Detta hade han inte förväntat sig 😀

    • Jag förstår att han blev riktigt paff. Vad roligt att kunna uppvakta så!

  2. ha det så trevligt! gillar Mikael Niemi, fin humor.

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: