Monthly Archives: september 2017

Det här med läsutmaningar, stress och tidspress

Läsutmaningar. Varje år ger jag mig själv sådana. Färre i år än på länge, men jag har ändå läst mer än de senaste åren. Har det ett samband undrar jag?

Just nu har jag nämligen blivit helt paralyserad av en läsutmaning och det stör mig något vansinnigt. Frågan är då om jag ska strunta i utmaningen, eller låta den finnas kvar utan att jag fokuserar för mycket på den? Tyvärr är jag dålig på att göra saker lite lagom, men just nu tänker jag för mycket på att läsa snabbt och mycket och resultatet har blivit att jag inte läser alls.

Inget ont om utmaningen i sig, då den är briljant. Det är bara det att jag just nu blir mer stressad än inspirerad. Hur ska jag lyckas med att tagga ner och få tillbaka det läsflyt jag faktiskt haft ganska länge?

Och ja, jag skyller allt på jobbet och på hösten som alla tycks älska, men som jag inte gillat alls.

Läs också:

En ikon går ur tiden

Igår avled Hasse Alfredsson, 86 år gammal. En av de sista i sin generation av begåvade skådespelare, komiker och musiker.

Egentligen är jag för ung för att ha upplevt Hasse och Tage på riktigt. De var först och främst Ruskprick och Knorrhane under min barndom, förutom sketchen med Alfredsson och Ljung med guben som bodde i en lådda. Den skrattade jag gott åt som barn. Senare har jag insett vilka genier de var, men jag har ännu mycket kvar att upptäcka. Igår tittade jag till exempel på Glaset i örat, på Svt:s Öppna arkiv (en av många revyer och filmer som finns) och det var inte bara Hasse Alfredsson som jag saknade, utan även Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Lena Nyman och Martin Ljung. Nu finns ingen av dem kvar.

I Öppna arkivet finns också Spader, Madame, som jag såg på Storan i Göteborg i mitten av 80-talet. Vi gick ofta på Stora Teatern och ganska många år tidigare såg vi Animalen, operan som hade premiär på Storan i Göteborg 1979 med musik av Lars Johan Werle och libretto av Tage Danielsson. Jag har bara ett barns minnen från föreställningen, men minns att jag tyckte att den var fascinerande. Dags att sätta upp den igen kanske?!

Jag avslutar med en favoritlåt från 88-öresrevyn.

 

Läs också: