enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 18 november, 2016

Jag borde se mer film …

Såg just C-G Karlsson prata film och Nocturnal animals verkar vansinnigt bra och lika obehaglig.

Jag är också riktigt nyfiken av filmatiseringen av Philip Roths bok Indignation. Boken var i alla fall riktigt bra. Faktiskt Roths bästa av de jag läst. C-G Karlsson tyckte också mycket om boken och gillade även filmen. Det bådar gott.

Vem bloggar och vem läser?

Är det så att bloggen snart är ett minne blott, att det bara är bloggare som läser varandras inlägg och att det faktum att många får recensionsexemplar och därför läser nästan samma böcker skrämmer bort läsarna? Jag har själv funderat i de banorna måste jag säga. Om jag själv läst en ny bok gillar jag också att läsa om den, men är det så att jag inte läst får jag istället undvika bokbloggar ett tag. Men varför bloggar jag egentligen och vilka tror jag läser det jag skriver?

Jag har sett svar på Bokblommas fråga hos Lyran och Feministbiblioteket. Så här tänker och tror jag.

När jag började blogga i januari 2009 dök det upp nya bokbloggar hela tiden och jag läste väldigt många av dem. Från början gömde jag mig bakom ett alias och ingen visste vem jag var. Inte heller visste någon i min närhet att jag skrev om böcker. På Bokmässan samma år visste jag att andra bloggare fanns där, men jag vågade inte ta kontakt med någon. Året efter däremot träffade jag många av dem och flera bokbloggar är nu riktigt goda vänner som är väldigt viktiga för mig. De senaste åren har människorna varit viktigare än bloggen måste jag erkänna. Fortfarande tycker jag att det är kul när många läsare hittar hit och det gör de ofta då jag skriver något som kan kopplas till läsning i skolan. Det är då jag når utanför den vanliga läsekretsen av bokälskare som inte befinner sig i skolan.

Det som var en läsdagbok med väldigt få läsare är nu en stor del av mitt liv. Däremot har mycket av diskussionerna flyttat från bloggarna till Facebook och andra sociala medier. Det är lite synd på ett sätt, då de långa bloggtexterna inte längre är så viktiga, utan de snabba och korta. Missförstå mig rätt, ögonblickbilderna är också viktiga, men jag gillar bloggare som gör mer än att skriva kort om böcker de läst. Det ger mig väldigt lite att läsa en text som till större delen är klippt från förlagets sida, med en väldigt kort kommentar. Faktiskt har jag också svårt att förstå hur förlagen ens kan skicka recensionsböcker till bloggare som knappt producerar egna texter.

Det finns så otroligt många bra bloggare som skriver texter om aktuella böcker med hög kvalitet och intressanta infallsvinklar. Att läsa samma baksidestext på blogg efter blogg ger inte mig som läsare någonting och det är också då jag tröttnar på böcker innan jag ens läst dem. Jag tror inte att förlagen tjänar på att skicka ut recensionsex om resultatet inte blir mer än ett copy-paste-inlägg. Snarare tvärt om. Bokblomma resonerar kring detsamma i sitt inlägg och jag håller med henne om att det är vettigt att vara restriktiv med att ta emot recensionsexemplar. Fortfarande läser jag det jag vill, men faktiskt är det ibland roligt när det dyker upp oväntade böcker, som också kan bli oväntade favoriter. Det är en ständig balansgång.

 

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: