Favorit i repris om Cole

Eftersom jag ganska nyss läst min första bok av Teju Cole, men ännu inte hunnit skriva om den kör jag ett inlägg från Stockholm Literature 2013 i repris. Det publicerades ursprungligen på Litteraturmagazinet med titeln En flanör berättar. Teju Cole har då just kommit ut med boken Öppen stad på Natur & Kultur. En bok som hyllades av kritikerna. På Stockholm Literature samtalade Cole med Daniel Birnbaum, överintendent på Moderna Museet.

Så här skrev jag:

Teju Cole har haft en fantastisk dag och berättar att han nästan missat dagens uppträdande. Han har nämligen ätit lunch hos idolen Tomas Tranströmer och efter det var han tvungen att ta en lång promenad för att smälta det han varit med om. Promenader är något hans huvudperson Julius, en ung psykiatridoktorant, som tillbringar en stor del av sin tid flanerande på New Yorks gator. Hur mycket av Julius som är du tänker jag inte fråga, säger Birnbaum, då du säkert fått frågan tusen gången. Vad synd, svara Cole, annars hade jag gett dig en procentsats. Det brukar jag göra. Ibland svara jag 17%, ibland 43% och intervjuaren ser alltid lika förvirrad ut.

Det visar sig att även Cole studerat psykiatri, men att han hoppade av efter två år. Han håller nu på med en PhD i konsthistoria och arbetar som fotograf och konstnär. En mångsysslare med andra ord, eller som han själv säger ”a failure at everything”. Nu har det också blivit en bok och det var ingenting han egentligen planerade. Hans professor på Columbia University sa till honom att inte ”run of to work on a novel or something” och Cole svarade helt ärligt ”no, why would I do that?”. Han hade fel.

Cole beskriver sin roman som en 1500-talsroman. En prosatext där vissa delar är påhittade, men där det också finns plats för filosofiska, religiösa och politiska resonemang. Det är inte bara historien i sig som tar plats, utan en massa andra saker ”the news of the world”, som Cole kallar det. Han ville placera sin huvudperson i en modern kontext, där den samtida kulturen fick plats. Är Julius en kulturell snobb, frågar Birnbaum, men Cole påpekar att det snarare handlar om att han har en bestämd smak, precis som de flesta av oss. Julius gillar klassisk musik och hatar jazz, något han inte alls har gemensamt med författaren själv. Det är en nyfiken och lärd huvudperson vi får möta i Öppen stad och han möter ett antal personer under sina promenader som har åsikter som skiljer sig från hans egna. Cole var dock noga med att påpeka att inga människor tycker helt olika om alt. Även om du träffar en person som har en helt annat politisk bakgrund till exempel, så kommer ni att vara överens om det mesta ni diskuterar. Det är viktigt att inte måla världen i svart och vitt, för så stora skillnader mellan människor är det faktiskt inte.

Det tog tre år att färdigställa Öppen stad och när jag pratade med Cole då han signerade min bok påpekade jag att jag hört att den krävde mycket koncentration och ett långsamt lästempo. ”It took me a long time to write, that’s why it takes a long time to read”, svarade han. Så när jag har mer tid till mitt förfogande, kanske kring jul, ska jag definitivt läsa Öppen stad. Det låter nämligen som en rmycket läsvärd bok. Teju Cole var helt klart en mycket intressant person att lyssna till. Vältalig, rolig, intressant och smart. Daniel Birnbaum ställde dessutom mycket bra frågor och därmed blev detta samtalet en höjdpunkt under lördagen.

Läs också:

One comment