Genom märg och ben

Genom märg och ben är Jacqueline Woodsons första bok översatt till svenska, som i första hand vänder sig till vuxna läsare. Egentligen är det dock en bok som passar för alla åldrar, då livets olika stadier är centrala i berättelsen om en familj. Just den kväll när boken utspelar sig är sextonåriga Melody den som är huvudpersonen. Hon har blivit vuxen och det ska firas. Iklädd en vit klänning som skulle burits av hennes mamma i samma ålder, går hon ner för trappan i sina morföräldrars hus till tonerna av Prince, för att möt släkt och vänner. Där finns mormor Sabe, morfar Sammy Po’Boy, pappa Aubrey och mamma Iris. Människor som självklart varit viktiga i hennes liv, men olika mycket.

Iris skulle ha burit den vita klänningen på sin födelsedag, men gjorde det inte eftersom hon strax dessförinnan upptäckte att hon var gravid. Hon och Aubrey trodde att de varit tillräckligt försiktiga, men nu ska de alltså bli föräldrar. De reagerar olika och är inte båda beredda att sätta sitt liv på paus. Föräldrar finns där för att stötta de unga tu, men Melodys föräldrar finns inte alltid där. Samtidigt har hon många som älskar henne. Bit för bit får vi lära känna de vuxna kring henne, för trots att Melody kanske är viktigast är hon en del av en historia.

Jag imponeras alltid av författare som med på ord lyckas berätta mycket. Woodson är helt exceptionell när det kommer till att fylla mellanrummen mellan orden utan att det blir otydligt. Det som står är egentligen tillräckligt, men texten är så skickligt uppbyggd att berättelsen blir så mycket mer komplex än vid första anblick. Genom märg och ben beskrivs som en släktkrönika och det är faktiskt en sådan, trots att den inte är mer än knappt 200 sidor. Jag har sett recensenter som tycker att Woodsons poetiska och sparsmakade språk är för vagt och otydligt, men jag tycker istället att det är perfekt avvägt och inte sällan riktigt vackert.