Dag: 22 december, 2019

Tolv säsonger senare

I somras när vi var i Spanien tittade vi en del på den enda engelskspråkiga kanalen där amerikanska humorserier sändes i en salig blandning både mellan och inom serierna. En av dem hade vi nästan glömt bort, nämligen Big Bang Theory. Visst hade vi sett några avsnitt, jag och barnen ganska få, maken desto fler, men vi hade sett långt ifrån alla. Efter semester investerade vi därför i dvd-boxar med alla säsonger och under hösten har vi sett dem tillsammans.

Big Bang Theory handlar om de minst sagt annorlunda vännerna Leonard och Sheldon, vars liv förändras när Penny flyttar in i lägenheten mitt emot. Tidigare har deras umgänge bestått av kollegorna Howard och Ray, men nu öppnas en helt ny värld. Från att knappt ha vågat möta Pennys blick blir kanske främst Leonard en helt ny människa. Men det sker långsamt, långsamt. För Ray är det en utmaning att ens öppna munnen när en kvinna är i närheten om han inte fyller på med alkohol och inte ens då blir det speciellt bra. Den enda som egentligen varit ungefär likadan alla tolv säsonger är Howard. Lite märklig rätt igenom, trots att han faktiskt lyckas gifta sig och få två barn.

Big Bang Theory finns att streama på DPlay och att köpa på SF Anytime. Själv är jag rätt nöjd med dvd, för någon gång skulle jag verkligen vilja se om hela serien. Penny, Leonard, Sheldon och de andra har blivit som vänner, även om jag absolut inte skulle vilja vara i närheten av dem alla i verkligheten. Faktiskt är Big Bang Theory en serie helt utan svaga perioder, trots att den sänts i 281 avsnitt. Om den inletts några år senare än 2007 hade gruppen av vänner säkert sett annorlunda ut, men det är i alla fall en mer heterogen grupp än den som fanns i föregångaren Vänner. Fördomsfull kanske vissa tycker, men vi har med glädje följt de rätt så udda karaktärerna och de har på många sätt hjälpt oss att förklara det annorlunda och inse att den som är annorlunda inte på något sätt är dålig, utan bara just annorlunda. Mina favoriter är Sheldon och Penny och den förstnämnde går att återse i serien Young Sheldon, också den skapad av Chuck Lorre. Har bara lyckats hitta den som DVD på Amazon och det känns lite väl dyrt och meckigt, men gemensamma aktiviteter i familjen får å andra sidan kosta lite.

Vilka familjeserier ser ni? Tipsa gärna om en som är rolig och har korta avsnitt. Vänner har vi börjat på och den funkar ganska fint, men jag tar gärna emot fler förslag.

Århundradets kalender del 22

Lyrik måste självklart representeras i Århundradets kalender och en poet som verkligen varit en stor del av det svenska 2010-talet är Athena Farrokhzad. Hennes debutdiktsamling Vitsvit uppmärksammades och prisades, vilket jag verkligen förstår. Det är nämligen en samling dikter som berör och som tyvärr är allt för relevanta i det Sverige som vi lever i. Ett samhälle där toleransen mot andra ständigt verkar minska.

Farrokhzad skriver om att tillhöra en oformlig massa som får skulden för allt som är fel i samhället. Som buntas samman och blir några vi “riktiga” svenskar ska vara rädda för. Det spelar ingen roll att undersökning efter undersökning visar att vårt samhälle är tryggare än tidigare, eftersom det är känslan som räknas och känslan säger att Sverige har blivit ett farligt land. Ett land som Trump skrämmer sina väljare med, trots att vi lever i en otroligt mycket säkrare samhälle än det land han bestämmer över kan erbjuda sina invånare.

I Vitsvit möter vi en familj som talar till oss och vi får förutom diktjaget höra en mamma, en pappa och en bror. De berättar om rädslan för främlingar, om vikten av att smälta in och att inte ha för mycket skägg. Bara genom att finnas gör de fel.

Raden, vars budskap också förekommer i en av Jila Mossaeds dikter:

Någon gång vill jag dö i ett land där människor kan uttala mitt namn.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: