Dag: 1 juli, 2014

Ännu en oväntad höjdare

3302685_2048_1152

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Jag har försökt röra mig mer och då krävs ett sommarprogram för att glömma av hur tråkigt det är att springa. Under en av turerna gjorde Johan Croneman mig sällskap och han bjöd på en mycket underhållande program. Han talade bland annat om västervågen under 70-talet, som han menar är en myt. “Alla” var inte alls vänster och att vara det kunde leda till konflikter. Intressant var också jämförelsen mellan journalisthögsskolan då och nu. Hur mycket som ifrågasattes och diskuterades då och hur lite som ifrågasätts och diskuteras idag. Croneman säger sig vilja berätta “sanningen om 70-talet” och han ger en intressant bild.

Ett avsnitt som jag fastnade för var det om hans nära-döden-upplevelse och hur han därefter började leva på riktigt. Han vågade också tala om depression och kriser, som för Croneman kommit ungefär vart tionde år. Något som troligen är mycket vanligt, eller så talar jag bara för mig själv, men som aldrig tas upp.

Jag tycker mycket om hans historia om pappan och fotbollen, hur den sammanförde dem. Hur han inte besökt pappans grav, men ibland besöker fotbollsarenan där de alltid satt på samma platser.

Jag rekommenderar er definitivt att lyssna på Johan Cronemans sommarprogram, det var riktigt bra och tänkvärt. Överraskande bra.

Tack, men nej tack

Egentligen är det lite elakt att svara på fråga fyra i tv-serieutmaningen, som lyder som följer:

Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att INTE vilja titta på en tv-serie?

MEN, det är riktigt att det finns skådespelare som jag klarar mig utan, men däremot skulle det kunna vara så att de överraskar mig. Vem vet. Ofta är det faktiskt så att vi blandar ihop skådespelare med roller de spelat och de andra roller kan ta fram oanade talanger. Som när Ray Romano slutade vara sexfixerad mansgris i Everybody loves Raymond och istället blev den något udda, men absolut älskanskvärda Hank i Parenthood.

Rent spontant har jag dock svårt att se att jag någonsin skulle tycka om Jean-Claude Van Damme, trots cool Volvo reklam, eller någon annan actionskådis som framställs som mer eller mindre korkad.

Ben Afflek tillhör inte heller favoriterna, men jag gillade honom i Good Will Hunting och hoppas att han inte helt förstör Gone girl. Någon tv-serie skulle han knappast få mig att titta på om inte resten av skådisarna var helt fantastiska.

Men som sagt, det är lite elakt att helt såga någon utifrån roller de spelat.

Är det någon skådespelare du har riktigt svårt för?

 

%d bloggare gillar detta: