Dag: 29 maj, 2013

Sommarpratare enligt O

Jag gör som jag brukar och går igenom årets sommarpratare. Jag tycker själv att det brukar vara bra att ha hissar och dissar samlade tillsammans med alla nödvändiga länkar.

Bland förra årets höjdpunkter fanns Daniel SjölinJenny JägerfeldDaniel EspinosaMarika Carlsson,  Lars Lerin,  Sara Bergmark Elfgren och Soran Ismail, men faktum är att jag fortfarande har en del olyssnade program i mobilen. Hög tid att börja promenera alltså och lyssna ikapp innan årets säsong börjar vid midsommar.

Spontant ser det ut som att det kommer att bli en kanonsommar, till exempel är de två jag saknade förra året, Özz Nûjen och Jenny Strömstedt, med på listan. Jag delar in pratarna i fyra kategorier, “vill absolut lyssna på”, “lyssnar om jag har tid”, “nja, klarar mig nog utan” samt “sommarens potentiella överraskningar”. För att se hela listan i datumordning kan du klicka här.

Vill absolut lyssna på

Personer som jag tycker om i förväg och därför mycket troligt kommer att gilla deras program. 

22 juni Jonas Gardell, en stor idol som jag har höga förväntningar på.

23 juni Maja Ivarsson, cool tjej som säkert kan bjuda på ett bra program.

24 juni Liv Strömquist, bästa, bästa Liv kommer jag absolut inte missa.

27 juni Peter Wolodarski, en person jag respekterar, trots att vi inte sällan tycker olika.

29 juni Carolina Gynning, hyser jag en hatkärlek till, men vill gärna lyssna.

30 juni Kristian Gidlund, men frågan är om jag orkar lyssna. Gråtvarning.

3 juli Helena af Sandeberg, kan säkert göra ett bra program.

6 juli Filip Hammar, är egentligen för mycket, hatkärlek även här.

7 juli Mikael Niemi, lyssnade jag på förra Bokmässan och fick mersmak.

11 juli Theodor Kallifatides, älskar, älskar denne kloka man.

12 juli Jenny Strömstedt, är en stor förebild. Alltid smart, vass och påläst.

16 juli Annika Andersson, kan säkert vara riktigt rolig.

22 juli Maria Sveland, ännu en stor idol. Kommer sitta klistrad.

24 juli Özz Nûjen, kommer jag aldrig att missa. Lysande komiker och samhällskritiker.

30 juli Malik Bendjelloul, måste bara se Searching for Sugerman först.

2 augusti Johanna Frändén, är charmig och fotbollskunnig som få och kan nog få till det.

4 augusti Jan Eliasson, har jag lyssnat på några gånger och imponerats.

8 augusti Sara Danius, ny akademiledamot som jag ser mycket fram emot att lyssna på.

9 augusti Erik Haag är jag väldigt svag för.

10 augusti Martin Schibbye och Johan Persson lär bjuda på årets sommarprogram.

13 augusti Sami Said, en författare jag gillar.

16 augusti Katrine Kielos, en person och författare jag är nyfiken på.

 

Lyssnar om jag har tid

Program som kan bli flipp eller flopp mycket beroende på ämnesval och framförande. 

25 juni Lasse Kronér, charmig förvisso men kanske inte högst prioritet.

28 juni Sarah Dawn Finer, är superbra men ämnet låter sådär.

1 juli Virpi Pahkinen, dans är inte min grej, men kanske en intressant person?

4 juli Peter Schéle, kan vara både flipp och flopp.

10 juli Henrik Lundqvist, om det blir lagom mycket hockey.

14 juli Jean-Pierre Lacroix, fransman om svenskar kan vara intressant.

18 juli Tareq Taylor, okej om det inte blir för mycket mat.

19 juli Carolina Neurath, ekonomi är nyttigt, men inte så kul.

20 juli Anna Bromberg, inte riktigt min typ av humor.

21 juli Ingvar Kjellson, teaterhistoria, ja kanske.

25 juli Anton Abele, ung riksdagsman med en del intressant i bagaget.

28 juli Lars Lagerbäck, nog för att jag gillar fotboll men ändå sådär peppad.

31 juli Elin Kling, låter på pappret inte som min grej, men kanske ger henne en chans.

1 augusti Nadir “Red One” Khayat, känns lite som föregående talare.

6 augusti Cecilia Edefalk, lite tveksam men kanske kan vara något.

11 augusti Lisa Nilsson, lyssnar om det faller sig så.

17 augusti Joey Tempest, kan verkligen bli flipp eller flopp.

18 augusti Björn Dixgård och Gustaf Norén, gör mig osäker med sitt ämnesval.

 

Nja, klarar mig nog utan

Program som spontant inte känns som om de är för mig. 

2 juli Pelle Holmberg, ska prata om svamp. Svärfar kommer att sitta klistrad.

5 juli Annika Hagström, tillhör inte mina favoriter.

15 juli Ingemar Eliasson, nja låter inte som min kopp te.

23 juli Niklas Zennström, grundare av Skype. Jag är tveksam.

26 juli Ann-Louise Hansson, klarar mig utan schlager tror jag.

29 juli Li Pamp, har ämnesval som inte verkar vara min grej.

5 augusti Malinda Damgaard, mode är som sagt inte min kopp te.

12 augusti Karin Meyer, lockar inte så mycket.

 

Sommarens potentiella överraskningar

Personer som jag inte vet så mycket om, men som på pappret verkar ha en bra historia att berätta. 

26 juni Katarina Gospic, känner jag inte till, men det hon ska prata om låter intressant.

8 juli Leo Razzak, borde jag känna till, men gör det inte. Låter riktigt intressant.

9 juli Sarita Skagnes, verkar ha en stark historia att berätta.

12 juli Louise Linder, kan vara bra om det inte blir för frälsningsinriktat.

17 juli Martha Elin, lyssnarnas val ska tala om sin sjukdom.

27 juli Lisbet Rausing, är känd men okänd med en spännande programbeskrivning.

3 augusti Inga Landgré, kan om hon är en god berättare, bjuda på ett spännande program.

7 augusti Daniel Sachs kanske kan bli årets Petter Stordalen och överraska.

14 augusti Karin Adelsköld, har ett ämnesval som lockar.

15 augusti Ellen Jelinek, låter som om hon har en bra historia att berätta.

Från panik till längtan efter mer

918743301X

När jag läst de första sidorna av Solviken av Annika Estassy var jag lite lätt panikslagen. Vi har talat om det förr, det svåra men nödvändiga i att såga vid behov och hur tråkigt (och faktiskt även svårt) det är att gör det med stil. Att såga en svensk debutant känns aldrig bra. Att såga en bok av någon en träffat ett par gånger och dessutom lovat en ärlig recension är riktigt illa.

Det var något i stilen som störde mig, men när jag nu bläddrar tillbaka har jag svårt att komma ihåg vad det egentligen var. Kanske den lite trevande presentationen av karaktärerna och det faktum att de var så många. Men jag läste vidare och det tog inte många sidor till innan jag började gilla både Marie, Niklas och de flesta andra riktigt mycket. Det är bra att Estassy väljer att fokusera på de två huvudpersonerna efter inledningen, men faktiskt också bra att det finns fler personer i berättelsen. De fyller alla en funktion och ingen blir den utfyllnad jag befarade.

Marie fyller snart fyrtio och trots att vi lever helt olika liv finns det mycket i henne jag kan identifiera mig med. Hennes längtan efter sammanhang inte minst. Den kände jag ofta då jag var yngre. Marie har väntat längre på att hitta ett sammanhang där hon får växa och förhållandet med en äldre och gift man har inte direkt förbättrat hennes självkänsla. När hon ärver Solviken, en stuga i Roslagens skärgård, från faster Greta blir huset navet i det nya liv hon vill skapa åt sig själv.

I det nya livet finns ingen plats för en gift man, utan istället inleder hon en kort flört med Gabriel. Nu visar det sig att det istället är hans kompis Niklas som är mer lik henne, men hans före detta fru tycker inte alls att det är en bra idé att pappan till hennes dotter går vidare. Det blir en del förvecklingar, precis som det säkert blir när människor runt fyrtio med mycket i bagaget ska hitta nya former för att umgås och älska. Ingerun har också läst och reagerar på att Niklas förra fru Ylva är så ensidigt negativt beskriven. Jag förstår vad hon menar, men håller inte riktigt med. Istället tycker jag vansinnigt synd om Ylva, som verkar vara så väldigt olycklig. Tänk om hon bara kunde låta någon hjälpa henne. Jag håller däremot med Ingerun om att i alla fall Marie kanske borde tänka sig för ibland, som att inte lägga upp bilder på Niklas, hans dotter Ebba och Marie själv på sin blogg. Klart som katten att det sticker i Ylvas ögon. Vem hade inte blivit upprörd av det?

Solviken har av många kallats chick-lit, men jag är osäker på den benämningen. Mognare karaktärer, en långt ifrån glassig miljö och sättet händelserna utvecklar sig gör att jag snarare skulle kalla det här för en relationsroman. Kanske något för dem som lite vuxit ifrån mer ungdomlig chick-lit, men ändå vill ha något bra och underhållande i solstolen. Eller är det kanske till och med romance? Är för dålig på genren för att kunna uttala mig. Många förvecklingar, mycket kärlek, många svek och en stor portion humor. Jag kommer på mig själv med att läsa Solviken snabbare och snabbare och i slutet blir jag besviken. Inte för att det är ett dåligt slut, men för att jag måste lämna Marie, Niklas och de andra. Jag vill veta mer och tycker allt att det är upplagt för en fortsättning. Eller vad säger du Annika?

Så det som började med pannkaka blev väldigt snabbt en klart skinande sol. Jag är övertygad om att Solviken kommer att nå många läsare och det visade sig vara precis den bok min trötta hjärna behövde just nu.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: