Genrer jag önskar att jag läste oftare

En gammal bokbloggsjerka hos Annika handlade om vilken genre vi vill läsa, men inte står ut med. Riktigt så hård vill jag inte vara i detta inlägg, men jag skulle vilja lyfta genrer jag egentligen tycker om, men sällan läser. Varför vet jag egentligen, men troligen handlar det om någon felprogrammering i min läshjärna.

Jag har fått för mig att jag inte gillar noveller. Konstigt nog har jag tyckt riktigt mycket om de få novellsamlingar jag ändå läst de senaste åren. Jonas Karlsson är ett smärre geni och om Alice Munro inte får Nobelpriset inom några år blir jag väldigt besviken. Ändå läser jag sällan novellsamlingar. Jag köper en del, men jag läser dem inte. Visst är det konstigt!

Jag önskar också att jag läste mer facklitteratur, främst biografier och reportageböcker. Det låter så himla spännande med en bok om Kerstin Hesselgren, som jag skrev en C-uppsats i historia om för många år sedan och visst skulle jag vilja lära mig mer om Den arabiska våren eller följa Jakten på svenskhetenDet är bara att det känns så himla trögt innan jag börjar läsa. När jag sedan väl får tummen ur att göra det brukar jag känna mig så nöjd och glad med allt jag lär mig.

Hur är det med dig? Finns det genrer som du gillar, trots att du inte riktigt fattat det själv?

8 reaktioner på ”Genrer jag önskar att jag läste oftare”

  1. Eg har det og slik med noveller. Eg kjøper dei, men eg får aldri lese dei. Eg prøvde meg på å lese 52 noveller i 2011, men det hjelpte ikkje det heller…

    1. Jag köper också noveller, men det blir inte av att jag läser. Tycker att det är lite svårt att “ladda om” när berättelserna är korta. Egentligen ska en nog inte läsa novellsamlingar från pärm till pärm.

  2. Det är precis som du säger, facklitteraturen lyser med sin frånvaro hos mig även om det är superintressant. Jag äskar dessutom scifi och fantasy men läser knappt nåt alls, vilket ju är helt befängt!

  3. tycker numera väldigt mycket om noveller, inte minst på grund av just karlsson och munro. har du läst israelen etgar keret? han är en av mina stora favoriter.
    novellix har också betytt mycket för mitt novell-läsande, men även appen “dötid”. man kan liksom tränga in en novell lite när som helst.

  4. Blir mer och mer förtjust i noveller, mycket Alice Munros förtjänst. Dear life är förresten det bästa jag läst av henne. Förr när jag läste kortare texter kändes det som att det tog slut för fort… precis när jag hade kommmit in i berättelsen (och lärt känna ev. huvudpersoner) och såg fram emot att umgås ett bra tag var det redan slut… dumpad och slokörad. Numera njuter jag och ser det till och med som en fördel att läsa “kortisar” när orken och tiden inte räcker till ett längre engagemang. Bra att starta med efter lästorka också.

    Facklitteratur har jag konstant dåligt samvete för att jag prioriterar bort. Konstigt för även jag gillar att lära mig nya saker.

  5. Ja, lite mer fackböcker… Finns så mycket spännande att lära sig mer om, men det känns inte alltid lika inspirerande att kasta sig över facklitteratur. Ibland känns det som att jag skulle kunna tycka om poesi också, men jag är nog lite för rastlös… 😉

Kommentarer är stängda.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: