Kan inte låta bli…

Jag måste fastna lite till i hen-debatten känner jag. Det är så himla spännande hur ett litet, litet ord kan provocera så mycket. Det som är spännande är att så många tror att hen ska ersätta hon och han och att vi helt plötsligt ska få ett samhälle där ingen får vara varken kvinna eller man.

Jag hade välkomnat ett samhälle där vårt kön inte har så stor betydelse som idag, okej för att språk är makt, men riktigt så stor betydelse tror jag inte att ett nytt pronomen har. Däremot kanske den kan få oss att inte alltid exemplifiera med ett han vilket ofta sker idag. Hen är ett bättre alternativ då det inte förutsätter könet hos en person.

Nina Ruthström har skrivit två inlägg om hen som du kan läsa här och här. Hon tycker som jag att debatten blivit oväntat hätsk. Jag gillar hennes exempel på tillfällen då hen kan vara användbart.

Exempel på meningar där hen underlättar språket:
* 20 procent skulle inte bjuda in någon till sitt hem om hen visste att personen har en psykisk sjukdom.
* Vad heter hen? (Om bebisar)
* Någon hade satt upp en lapp med ett argt meddelande på min dörr, men hen kunde tydligen inte stava till ”tysst”
* Jag skulle tro att nästa statsminister kommer bli inbjuden till kronprinsessan Victorias bröllop, men jag vet inte om hen kommer tacka ja.

Ytterst praktiskt, speciellt när det gäller bebisar. Det kan lätt bli pinsamt annars. Eller roligt om man vill se det så. Mina rosa ungar har ofta blivit tagna för flickor, men nu är de så stora att få tar fel trots Lillebrors färgglada kreationer.

Nu har vi aldrig undanhållit barnen deras kön, men inte heller uppmuntrat endast deras “grabbiga” sidor. De är söta och snälla snarare än starka och coola. Allt för att väga upp den stereotypa syn på även små barn som tyvärr råder.

Jag kan däremot tycka att det är spännande med föräldrar som väljer att uppfostra sina barn könsneutralt, som Linus och Sara gör. Jag tror inte heller att det är mer skadligt än att överösa sina döttrar med endast rosa prylar och sönerna med vapen. Personligen föredrar jag dock att utgå från det kön som barnet faktiskt har och utifrån det utvidga den könsroll som hen förväntas spela. Att kompensera och utvidga de tajta kostymer som finns nu.

Jag hade önskat att Lillebrors förskola var bättre på kompensatorisk pedagogik. Nu råder ofta fri lek och jag skulle vilja kalla det “fri” lek då den ofta handlar om att flickorna går till dockrummet och leker familj och pojkarna leker med bilar eller ännu värre leker krig. I höstas kom Lillebror hem gråtande för att allt hans kompisar ville leka var krig och han tyckte inte om det. Han leker med både pojkar och flickor förvisso, men att alltid leka familj var inte jättekul det heller. Här tycker jag att personalen på förskolor har ett stort ansvar.

Vill de kalla Lillebror för hen så får de väl göra det då, viktigare är att de blir medvetna om hur olika barn behandlas utifrån kön. Det är ett större problem än något litet pronomen och det är där diskussionen borde fokusera.

Storebrors skola verkar vara bättre på att låta ungarna pröva på en massa saker. Jag märker också att självförtroendet har ökat och det kanske inte har med lärarnas syn på genus att göra, men deras syn på barn och deras nyfikenhet är bra mycket bättre än det vi mött på förskolan.

Så vad tycker jag? Att debatten är rätt barnslig. Dummast är det att hänvisa till att hen på engelska betyder höna och därefter likställa ordets förespråkare med djur. (swede betyder kålrot, remember) Löjligt låg nivå i en debatt som skulle kunna bli vettig. För det är vad vi behöver, en vettig debatt om hur vi kan nå en jämställdhet som är på riktigt. Inte heller för mig innebär det att alla måste vara likadana, vad det nu har med ordet hen att göra, utan att alla faktiskt ska ha större frihet och valmöjlighet än vad vi har nu.

Här finns en intressant språkspalt om det lilla farliga ordet. Någonstans är vi ändå på väg om vi inte hela tiden måste fundera kring kön. Jag kommer helt klart att använda hen då det är ett både praktiskt och användbart ord. Det finns dock som sagt mycket annat som behöver göras för att nå jämställdhet än att byta ut ett ord.

Viktigt är också att komma ihåg att det står oss fritt att använda vilka ord vi vill. Ingen kommer med våld att tvinga någon livrädd feministhatare att kalla sina barn för hen. Att däremot förringa ordet till att bli en skapelse utifrån några feministers personliga politiska uppfattning är lite märkligt. Ordet behövs helt klart, liksom debatten. Debattera mera, men gör det på en lite högre nivå är ni snälla.