Dag: 23 juli, 2021

Comedy Women in Print Prize 2021

Comedy Women in Print Prize är ett brittiskt pris som delas ut för tredje gången i år. Priset delas ut i två kategorier, till författare vars böcker blivit publicerade och till författare som ännu inte publicerats. I onsdags släpptes de långa listorna och jag koncentrerar mig på de publicerade författarna, då deras böcker går att få tag på, men visst är det kul att även opublicerade verk lyfts fram. Förra året vann Nina Stibbe med boken Reasons to be cheerful och Faye Brann blev bästa opublicerade författare med sin Tinker, Taylor, Schoolmum, Spy som ges ut i slutet av augusti.

Så här ser årets långa lista ut:

The Shelf av Helly Acton som handlar om en dokusåpa där endast kvinnor tävlar.

Ghosts av Dolly Alderton som handlar om Nina Dean som fyllt 30 och söker kärlek.

Destination wedding av Diksha Basu som handlar om Tina vars föräldrar vill att hon hittar en bra, indisk man.

Insatiable av Daisy Buchanan är en debutroman med fokus på kvinnlig lust.

Pretending av Holly Bourne om online dejting och alla lögner som finns där.

Exciting times av Naoise Dolan om Ava i Hongkong som längtar efter kärlek.  Läst och gillat!

V for victory av Lissa Evans om Vee under andra världskriget i London.

The Best things av Mel Giedroyc om Sally vars familj har förlorat allt.

The Wild Laughter av Caoilinn Hughes om en krisande, irländsk familj.

Domestic bliss and other disasters av Jane Ions om Sally vars son med flickvän flyttar in.

The Disaster Tourist av Yun Ko-eun (översatt av Lizzie Beuler) om Yona som skickas ut på resa.

Asking for a friend av Andi Osho om Jemima vars vänner hjälper henne hitta kärleken.

Dial A for aunties av Jesse Sutanto om Meddy Chan som råkar döda sin dejt.

Murder by milk bottle av Lynne Truss om mord i 50-talets Brigton. Del tre i en serie.

 

Den korta listan presenteras 22 september och det är självklart svårt att säga något om böckernas kvalitet då jag bara läst en av titlarna på den långa listan. Mest lockar dock böckerna av Helly Acton, Diksha Basu, Caoilinn Hughes, Jane Ions, Yun Ko-eun och Lynne Truss. Sedan tyckte jag mycket om Naoise Dolans bok och ser henne gärna på den korta listan.

 

 

 

 

Tschick

När mina elever i våras skulle läsa böcker inom temat vänskap tipsade vår skolbibliotekarie om Tschick av Wolfgang Herrndorf och jag litade på henne utan att själv ha läst. Två av klassens sex läsgrupper valde att läsa just den och en av grupperna älskade, medan den andra inte gillade alls. Självklart var jag därför tvungen att läsa nu i efterhand. Slutsatsen är att jag tillhör dem som älskar och konstaterar att den andra gruppen som avfärdade huvudpersonerna som sexfixerade och ointressanta tonårskillar självklart har rätt till sin läsupplevelse, men inte riktigt har upptäckt bokens alla lager.

Tschick handlar om Maik Klingenberg, en ganska anonym kille i princip helt utan vänner. Han är egentligen varken mobbad eller utsatt, men i det närmaste osynlig. Tyvärr gäller det inte bara i skolan utan också hemma. Något bättre blir det i alla fall i skolan då den nya killen Tschick dyker upp. Han bor i de ruffiga hyresrättsområdet, är av ryskt ursprung och liknar inte någon annan Maik har träffat. Kanske är det inte så konstigt att det är just Tschick som ska förändra Maiks liv.

I början av sommarlovet ska skolans snyggaste tjej och Maiks hemliga kärlek Tatjana ha en stor fest. Maik är självklart inte bjuden, men drömmer i hemlighet om att gå och ritar ett porträtt av Tatjana som han planerar att ge henne. Istället för fest är det långa, ensamma veckor i det fina huset som ska bli Maiks sommar. Hans föräldrar lever ett liv utan honom och ensamheten är smärtsam att läsa om. När Tschick dyker upp i en stulen Lada och vill ta med Maik på en resa är det ganska självklart att tacka ja. Första stoppet är festen, men det är bara en liten del av en lång och omvälvande roadtrip.

Tschick är en ovanlig version av den klassiska berättelsen där barnet utan vänner får en speciell vän som hjälper hen till ett nytt liv. Maik utan Tschick är ingen och även om de tillsammans utgör en ganska destruktiv duo har de i alla fall ett driv och en gemenskap som gör skillnad. Maik blir någon under den där resan och förhoppningsvis vaknar hans föräldrar till lite och inser att en tonåring inte kan klara allt själv, utan att föräldraansvaret finns kvar. Jag kan förstå de elever som först avfärdade Tschick och Maik som idioter, men de är båda mycket mer än yta. Faktiskt har jag sällan läst en så ärlig berättelse om vänskap mellan killar och det var också tydligt att det var killarna som gillade boken mer än tjejerna. Herrndorf satte ord på deras tankar och erbjöd dem dessutom ett både roligt och spännande äventyr.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: