Dag: 3 januari, 2021

Mer om böckerna 2020

I det sista inlägget med statistik kring min läsning 2020 tittar jag närmare på böckerna jag läste. Först handlar det om vilka genrer jag läst och jag använder samma kategorier som vanligt för att kunna jämföra över tid. För att göra det översiktligt har jag valt att hålla mig till några få bredare genrer. I kategorin romaner återfinns all skönlitteratur som inte definieras som spänning och med spänning menar jag såväl deckare, thrillers och skräck. Dystopier hamnar inom romangenren även om de kan vara både spännande och läskiga. Kanske lite ologiskt, men så har det blivit.

Ungdomsböcker är böcker som vänder sig till läsare från 12 och uppåt, ibland slinker någon hcg in, men inga rena barnböcker som inte alls räknas in i statistiken. Det gör inte heller lättlästa böcker som jag främst läser i jobbsyfte. Ibland är en bok både deckare och ungdomsbok, en grafisk ungdomsbok eller en sakprosabok som vänder sig till unga. Dessa kategoriseras som ungdomsböcker.

I år har jag läst en del lyrik, men ingen novellsamling och ingen dramatik. Det betyder att kategorin lyrik, noveller och dramatik i år endast fått heta lyrik. Grafiskt innefattar grafiska romaner för vuxna.

Inom sakprosa finns allt som inte är skönlitterärt som självbiografiska böcker, biografier, reportageböcker eller facklitteratur. Här räknar jag inte böcker som jag läser i studiesyfte om jag inte verkligen lusläst varje sida och inte alltid ens då.

Jämfört med 2019 har jag läst något mer skönlitteratur (50% 2019) och någon fler deckare (10% 2019) medan jag läst färre ungdomsböcker (19% 2019). En ganska stor ökning är det däremot för lyrik (3% 2019) medan sakprosa tappat lite (12% 2019) och grafiskt har också läst mindre i år (6% 2019). Tydligt är att mina månadsutmaningar påverkar fördelningen mellan genrer.

I jämförelse med tidigare år ser det ut så här:

Sedan brukar jag också föra statistik över de format böckerna jag läser har. Så här såg det ut 2020.

Det här blev året då e-böckerna verkligen tog över min läsning. Om jag får välja läser jag på mina läsplattor istället för fysiska böcker. Danskt band, som var ett favoritformat, har helt försvunnit eftersom Sekwa börjat med inbundna böcker och jag dessutom läst även deras böcker i e-format. Att ljudböcker verkligen inte är min grej märks också tydligt. Jag lyssnar gärna på Sommar & Vinter i P1 eller någon podd från P3 som P3 Historia eller P3 Dokumentär, men böcker funkar inte.

Jämfört med tidigare år ser det ut så här:

Den största anledningen till att e-böckerna helt tagit över är att jag läser väldigt många av dem via Storytel och Bookbeat, det jag kallar att “hyra” böcker. Andra kategorier är böcker jag lånat, från bibliotek eller vänner, böcker jag fått i present eller som recensionsexemplar och böcker jag köpt själv.

Så här såg fördelningen ut 2020:

Så mycket som 75% av de lästa böckerna kommer från just ljud- och e-bokstjänster och det är för att läsa e-böcker som jag använder dem, inte för ljudböckerna som många andra. Jämfört med 2019 har en del hänt, t.ex. ber jag om och läser mycket färre recensionsexemplar och kategorin “fått” har minskat från 25% 2019 till 8% 2020. Jag har också både köpt och lånat färre böcker. Konsekvenserna blir tyvärr att jag läser väldigt många böcker av svenska författare då de utgör en stor del av böckerna på t.ex. Storytel.

 

 

Mer om författarna 2020

Mer statistik och den här gången om de författare som skrivit böckerna jag läst under året. Som vanligt är många fler av de böcker jag läst skrivna av kvinnor än män. Det brukar bli ungefär såhär.

I jämförelse med tidigare år har jag faktiskt läst lite fler böcker skrivna av män.

Just kön är egentligen ingenting jag tänker på när jag väljer böcker, men jag tycker att det är spännande att föra statistik. När det gäller författares geografiska ursprung gör jag mer medvetna val. Målet är alltid att sprida min läsning geografiskt och då handlar det inte främst om var berättelsen utspelar sig, utan varifrån författaren kommer. När det gäller svenska författare som är födda i andra länder räknar jag dem som svenska om det inte är så att deras hemland har stor betydelse för bokens innehåll. Därför har jag till exempel räknat Betlehem Isaak som en författare från Eritrea. Målet 2020 var, likt de senaste åren, att läsa texter av författare från 26 olika länder. Det klarade jag i år, då jag läste texter av författare från 28 länder. Så här ser fördelningen ut:

Övriga innehåller böcker från de länder som jag bara läst en bok ifrån. Det är Cypern, Danmark, Eritrea, Iran, Island, Italien, Jamaica, Japan, Kina, Marocko, Nigeria, Polen, Rumänien, Singapore, Sydafrika, Syrien och Ungern. Det är tydligt att jag nästa år behöver återuppliva min gamla utmaning att läsa minst två böcker från fler länder så att de kan få synas i statistiken.

Jämfört med förra året så har de svenska böckerna exakt lika stor del av kakan med 52% följt av Storbritannien som även förra året låg på 15%, USA har tappat en procentenhet men behåller tredjeplatsen, även Frankrike har tappat men behåller sin fjärdeplats och följs då som nu av Norge. Däremot har jag inte läst någon bok alls från Australien i år och det är lite märkligt. Att jag inte läst något från Sydamerika är lite mer som det brukar vara, men jag har faktiskt läst delar av Mariana Enriquezs obehagliga, men välskrivna novellsamling Det vi förlorade i elden.

Den som räknar ordentligt märker att det inte finns böcker från 28 länder i diagrammet. Det är alldeles riktigt. Jag räknar nämligen även kortare texter när jag summerar länder, men de får inte vara med i statistiken där endast böcker får plats. Förutom böcker har jag läst noveller från Moçambique, Argentina och Turkiet. Däremot får de vara med när jag summerar världsdelarna. Så här ser fördelningen ut.

Jämfört med de senaste åren ser det ut så här:

Europa, Nordamerika och Asien ligger på ungefär samma nivå, medan Afrika fått ett (minimalt, men ändå) uppsving i år. Oceanien är för första gången inte representerat alls. Som vanligt önskar jag mig ett bättre geografisk spridning nästa år. Det är en ständig målsättning att bredda mig rent geografiskt.

Inspirerad av Hanna var jag också tvungen att göra ett diagram där jag delar på Sverige och resten av Europa. Då blev resultatet så här:

 

 

Mer om läsningen 2020

Under året läste jag 2020 och för varje normal människa är det mycket, men när det kommer till läsning skulle jag väl säga att jag kanske inte är så normal. I kretsen av bokbloggare läser jag hyfsat mycket, men långt ifrån mest och i år läste jag mindre än vanligt. Totalt blev det 130 böcker mot målet som var 144, dvs tolv böcker i månaden. Fem av månaderna nådde jag det målet, men inte de andra. Så här såg läsningen ut:

Det blev egentligen ingen riktig höjdarmånad förutom juli, men jämfört med hur mycket jag brukar läsa på sommaren är 16 böcker under den helt lediga månaden ganska dåligt. Mars var en riktig bottennotering och faktiskt den sämsta läsmånaden på väldigt många år. Istället satt jag klistrad framför presskonferenser och knarkade nyhetssändningar tills jag nästan blev knäpp. Sedan blev det lite bättre, men de riktigt krävande böckerna har jag fått undvika i princip hela året. Det är lite tråkigt.

Jämfört med 2019 såg det ut så här:

Så här har det sett ut under åren sedan jag började föra statistik över min läsning. Det syns tydligt att något hände när jag började blogga 2009.

Nästa år har jag bestämt mig för att sänka läsmålet något och nöjer mig med 132 böcker, dvs 11 i månaden.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: