Veckans kulturfråga v. 37 2020

Onsdag igen och halva veckan har gått. För mig går måndagar alltid av bara farten, medan tisdagar alltid känns tunga och när onsdagen gått känns det som att veckan är över. Just i år har jag ett mördarschema på fredagar, så avslutet är lite tungt, men det gör å andra sidan att helgen känns välförtjänt. Men nu är det inte veckans dagar eller ens favoritveckodagar som veckans kulturfråga handlar om. Den handlar istället om poeter och deras verk.

Vem är din favoritpoet och vilken av hens dikter vill du lyfta fram?

Jag presenterade tio favoriter i söndags och egentligen har jag många fler favoriter än så. Jag fuskar därför och presenterar en favorit som inte fick plats bland de tio, även om det nog är Tranströmer eller Szymborska som jag skulle hävda är mina favorit om någon tvingade mig att välja.

Vizma Belševica var en lettisk poet som föddes i Riga 1931. Jag kom i kontakt med hennes dikter via samlingen Kärleksdikter i urval av Per Wästberg och föll pladask. Den samlingen är för övrigt en av de bästa antologier jag läst med ett fantastiskt urval av en poet som delar min smak gällande poesi.

I samlingen Kärlek helt enkelt utgiven 1992 av Natur och Kultur, innehållande dikter från flera samlingar, finns dikten ”Enkla rader” ur Havet brinner (1966) som på få rader och med ganska vardagligt språk lyckas berätta massor.