Betraktelser enligt O v.40

Då min intervjuserie inför Bokmässan tog så mycket tid har mina betraktelser fått stå tillbaka. Nu är det dock dags att fortsätta onsdagsserien där jag funderar kring saker som har med litteratur att göra.

Idag tänkte jag fundera vidare kring böcker som kanske inte har ett så klockrent budskap, men också om vilka böcker som vi rekommenderar till flickor respektive pojkar och varför vi envisas med att dela in böcker efter kön.

På vägen från Bokmässan i söndags hörde jag ett samtal mellan en pappa och hans kanske 10-årige son. De var inte på väg till mässan, men pappan sa att det skulle vara kul att gå dit tillsammans någon gång. Sonen förstod inte varför, då han inte gillade böcker. “Det finns väl inte en enda kille som gillar att läsa böcker”, tillade han.

Och nej, killar läser inte lika mycket som tjejer. I vilket fall läser de inte lika bra som tjejer, vilket undersökningar som PISA visar med all önskvärd tydlighet. Ibland tänker jag att det är något av en självuppfyllande profetia. Vi, och med vi menar jag vuxenvärlden, utgår ifrån att det där med läsning och killar inte riktigt hör ihop. Frågan är om vi då har för låga förväntningar?

Killar behöver roligare böcker för att lockas till läsning. Det är en vanlig åsikt. Jag skulle säga att många barn gillar roliga böcker, medan andra kanske inte alls gör det. Hemma läser vi gärna roliga böcker, just nu är det böckerna om Klant och kompani av Ingelin Angerborn som är populära. Där är huvudpersonerna två killar och en tjej, men de är lika drivna och dessutom lika klantiga och roliga alla tre. Det handlar inte om att hela tiden göra  tvärtom, utan bara att inte förstärka onödiga fördomar om kön.

Jag tror egentligen inte att det spelar jättestor roll vad barn läser, men jag tror att det är väldigt viktigt att de läser tillsammans med vuxna, för att då kunna problematisera eventuella stereotypa föreställningar.

Jag och min man turas om att läsa högt för våra barn om kvällarna. Det är en mysig stund och vi ruckar inte gärna på den rutinen. Visst tar det en stund, men det är verkligen kvalitetstid. Barnen turas om att välja böcker och ofta pratar vi en stund om det vi läst. Det är roligt för oss alla och säkert viktigt för mina grabbars läsutveckling.

En kvart om dagen har Storebror i läxa att läsa varje dag. Oftast blir det inte så långt som han läser själv, men jag är övertygad om att högläsningen ger honom minst lika mycket kunskap om språket. Det handlar dock inte bara om läsning, utan också om närhet och att faktiskt få varva ner tillsammans med en förälder och en bra bok, innan det är dags att sova.

Just nu tar det extra lång tid att läsa, då en av oss först läser för båda barnen och sedan läser vi för varsin unge i respektive rum. Då läser Storebror högt och Lillebror får höra en bokstavsbok och leta efter ord som börjar på den bokstaven. Nytta förenas med nöje.

Tävlingsmomentet kan säkert locka många till läsning och då inte bara pojkar. På Bokmässan hämtade jag en folder till Storebror att fylla i för att få läsborgarmärket. Han är riktigt peppad och har just läst ut sin första bok Slagsmål av Helena Bross. Fyra till så får han sitt första märke och sedan finns det två till att ta. För första gången är Lillebror lite, lite sur att han inte kan läsa ännu.

Adlibris har startat en kampanj som heter Läskvarten, som uppmanar föräldrar att läsa en kvart för sina barn varje dag. De tipsar också om bra högläsningsböcker och jag tänkte avsluta med att göra detsamma. De första tipsen är för de lite mindre och sedan blir det gradvis svårare. Mina grabbar är 5,5 och 7 och alla böcker funkar fortfarande för dem, kanske för att de tidigare älskat de enklaste böckerna och därför gärna återser dem.

Spyflugan Astrid är en rolig bok av Maria Jönsson, som visserligen inte innehåller så mycket text, men riktigt roliga illustrationer. Passar för barn runt 3 år.

Julia Donaldson skriver fantastiska böcker på rim och min absoluta favorit är Gruffalon, som både vi och ungarna kunde utantill ett tag.

Godistrollet av Jonna Björnstjerna är en riktigt härlig saga om familjen Kanin. En av Lillebrors favoritböcker.

Djuren flyttar in av Lin Hallberg är en rolig bok om två syskon som får en massa djur som grannar. Passar bra för grabbarna O just nu, men kan nog funka både för yngre och äldre.

Moni Nilssons nya serie om Slatten och Kakan är riktigt bra och speciellt den andra boken Änglar, kakor och tappade tänder är galet rolig.

Riktigt rolig och totalt absurd är Erlend Loes Kurt och fisken. Vi skrattade hur mycket som helst åt den tokiga familjens resa.

Vill man ha en rolig historia kombinerad med lite läskiga monster passa serien om Familjen Monstersson perfekt. Första boken heter Min vän Boris och handlar om Elsa som har en ny kompis som är lite udda.

Det går inte att tipsa om högläsningsböcker för barn, utan att nämna Pija Lindenbaum. Lill-Zlatan, Åke och Kenta är roliga ungar. De är sig själva och det tycker jag är bra.

När det gäller Kivi och Monsterhund hamnade det kreativa språket och den roliga historien helt i skymundan av den löjliga hen-debatten. Det är synd, för det här är en riktigt bra bok.

Nelly Rapp är rolig att läsa om. Hon går på Monsterakademin och får i varje bok ett nytt uppdrag att lösa. En bra tjej att läsa om för både killar och tjejer.

Jo Salmson är en stor favorit och just nu läser vi serien om Almandrarnas återkomst. Den första boken heter Den försvunna stadenBöckerna om Tam är också spännande och lagom läskiga.

Den magiska trädkojan 1: Dinosaurierna kommer är första delen i en serie där vi hittills läst de två första. En kul kombination av fantasty och historia, när två syskon reser till olika platser på ett magiskt sätt.

Jag är jag av Emma Adbåge handlar om Mickan, en ganska tyst och blyg tjej som börjar våga ta plats. Bra, tänkvärd, men också rolig och lite småtokig.

Mina barn har tyvärr inte varit så väldigt förtjusta i Astrid Lindgrens böcker, men Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta älskar de. Mycket spännande läsning som de är i yngsta laget för.

Så det jag vill med mina betraktelser den här veckan är egentligen inte att diskutera annat än vikten av att alla barn får tillgång till litteratur.  Och då gärna böcker som inte förstärker de stereotypa könsroller som redan styr vad de tror sig kunna och inte kunna göra. Alla de böcker jag tipsat om är knappast totalt genuskorrekta, men det finns både killar och tjejer som ofta vågar vara sig själva. De är viktigt tycker jag. I de flesta finns det dessutom både tjejer och killar som är aktiva. Det är också viktigt. Viktigast av allt är ändå att få läsa böcker tillsammans med sina föräldrar och då kunna prata om saker man undrar över. Definitivt viktigt.