Om hjältar och hjältinnor

Veckans utmaning på Kulturkollo handlar om hjältar och hjältinnor och jag ska erkänna att det är en svår utmaning för mig. Egentligen finns de ju överallt och uppgiften borde vara superenkel, men hur kul är det att skriva bara så ”hjältar och hjältinnor finns överallt”?! samtidigt måste vi bli bättre på att lyfta dem, de som inte spyr ut sitt hat över alla, utan som faktiskt väljer en annan väg.

Jag tänkte ändå vända mig till litteraturen och försöka hitta några hjältar och hjältinnor där, de som sprider en bild av Sverige och världen som kanske inte uppskattas av alla. De som blir kallade PK-maffia (i bästa fall) och kanske till och med blir hatade och hotade.

Jag vill lyfta fram Gellert Tamas, som skrivit fantastiska Lasermannen, en bok som jag verkligen rekommenderar er att läsa. I denna mörka tid kan den faktiskt ge lite hopp. Vi kunde vända samhällsklimatet förr och kan förhoppningsvis göra det igen.

En annan författare och journalist som jag beundrar är Katarina Wennstam, kanske främst för de ytterst viktiga böckerna Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman, som borde vara obligatorisk läsning för de som ska bli jurister, poliser, socialarbetare, lärare eller föräldrar och för alla som vet hur ”en riktigt våldtäktsman” ser ut. Sedan är Wennstam smart nog att inse att fler kommer att läsa hennes deckare och genom dem kan hon också påverka.

Niclas Orrenius kämpar oförtrutet mot de som inte vill annat än att smutskasta alla som råkar vara födda i ett annat land, eller i alla fall de som enligt desamma inte ser ”svenska” ut. Han har bevakat Sverigedemokraterna i 15 år och för mig är han en hjälte som orkar fortsätta med det i en tid då fler och fler tycker att hot är någon man får tåla som offentlig person.

Läs också:

4 comments