Säg inget om Lydia

Säg inget om Lydia är den andra boken av Celeste Ng som ges ut på svenska, men är trots detta hennes debut från 2014 med den engelska titeln Everything I never told you en titel som för övrigt passar bokens innehåll bättre. Bristen på kommunikation är nämligen central.

Året är 1977 och vi träffar familjen Lee när äldsta dottern Lydia just försvunnit. Hon är föräldrarnas ögonsten och den främst hennes mamma Marilyn önskar ska lyckas med allt hon själv fick ge upp för familjen. Egentligen börjar berättelsen om familjen Lee mycket tidigare än så, kanske 1957 när läkarstudenten Marilyn förför den unge doktoranden James på Harvard, eller kanske ännu tidigare när James, begåvad son till kinesiska invandrare, får chansen att studera på en fin skola tack vare att hans föräldrar får jobb där.

James Lee har aldrig passat in. Att växa upp som kinesisk invandrare i USA under mitten av 1900-talet betyder att leva utanför samhället och trots studieframgångar är det svårt att göra akademisk karriär. Lika svårt är det för Marilyn att behålla sina drömmar när hon blir mamma och att behöva ge upp sina läkarstudier leder till en bitterhet som gnager inom henne. Trots att hon önskat att hon fått bestämma mer över sitt eget liv har hon svårt att förstå hur dottern Lydia år när kraven ställs på henne att bli just läkare. Marilyn älskade biologi, fysik och matte, men hennes dotter kämpar utan resultat.

En stor del av boken kretsar kring Lydias försvinnande, men jag fastnar istället för andra viktiga teman i Ngs debut. Jag tycker om skildringen av rasism och utanförskap som drabbar inte bara James och hans föräldrar, utan också hans barn. Det finns få barn med asiatisk bakgrund i barnen Lees skola och att föräldrarnas äktenskap över rasgränserna väcker reaktioner. Lydia är den som är “vitast” och därmed det barn som i alla fall Marilyn vill satsa allt på. Storebror Nathan hamnar helt i skymundan och den ganska mycket yngre systern Hannah tillåts vara liten och därmed ganska betydelselös. Skildringen av en familj där ytan är viktig och kommunikationen i det närmaste obefintlig är smärtsam att läsa.

Säg inget om Lydia är en tänkvärd och välskriven bok. Jag har lite svårt för själva spänningsmomentet, men i stort tycker jag mycket om berättelsen om familjen Lee och allt de inte berättat för varandra. Celeste Ng skriver på ett sätt som gör att jag hela tiden vill läsa vidare och bit för bit får vi veta familjens hemligheter och vad som egentligen hänt med Lydia.