After Life säsong 3

Tre säsonger har det blivit av serien After Life, skapad av komikern Ricky Gervais och nu har jag sett sista avsnittet. Gervais spelar själv huvudrollen som Tony, änklingen som sörjer sin döda fru Lisa så mycket att han nästan slutat leva. Första säsongen var nattsvart. Då ville han inget annat än att supa ihjäl sig, men märkte att han faktiskt inte var riktigt så ensam som han trodde och levde vidare trots ett stort, svart hål där hjärtat tidigare suttit. Andra säsongen betyder någon slags återgång till livet, men det är inte lätt och han vill fortfarande ge upp. Den tredje säsongen ger en avslutning som känns genomtänkt och värdig. Gervais tar hand om sina karaktärer, även om alla inte vill leva på det sätt som vi kanske hade önskat.

Tony jobbar fortfarande på lokaltidningen som hans svåger driver. Han har något slags förhållande med Emma, som arbetar på sjukhemmet där Tonys far bodde sin sista tid. Det är dock tydligt att han inte är redo att släppa Lisa och det gör det komplicerat. Supandet har dock avtagit något, men filmerna som Lisa lämnat till honom är fortfarande det som får honom att fortsätta. Filmerna och hunden Brandy. Kanske är det lätt att tycka att Tony borde ryck upp sig och fortsätta sitt liv. Han har ju ändå ett. Jag förstår ändå att det inte går. Hur börjar man om när det perfekta livet inte längre finns?

Jag saknar Sandy (Mandeep Dhillon) och Roxy (Roisin Connaty) i denna avslutande säsong. Roxy finns med i berättelsen som brevbäraren Pats flickvän, men hon befinner sig i bakgrunden. Många av se fantastiska karaktärerna finns dock kvar och några nya tillkommer. Lenny, Tony kollega och tidningens fotograf växer och på sitt stillsamma sätt lyckas han förmedla både kärlek och lojalitet till sin sörjande vän. Stora känslor gestaltas med små medel och Ricky Gervais manus är helt lysande. De dagliga samtalen med änkan Anne (Penelope Wilton) på kyrkogården är något av det finaste jag sett i en tv-serie.

Det är en konst att kombinera bottenlös sorg med humor, men Ricky Gervais har verkligen lyckats med det i After Life. Visst är Tony en bufflig idiot ibland, men han har ett gott hjärta. Gervais har skapat ett gäng trasiga och udda karaktärer i en anonym brittisk småstad som är lätta att ta till sitt hjärta. Undantaget är den ytterst osympatiske teaterledaren, men han är som tur är inte med så mycket. En del av mig vill se om serien direkt och jag är säker på att jag då hade upptäckt tusen detaljer som jag missat. Har du ännu inte sett After Life rekommenderar jag dig verkligen att göra det.


Om serien

After Life, (2019-2022) 18 avsnitt uppdelade på tre säsonger.

Skapad, skriven och regisserad av Ricky Gervais. Finns att se på Netflix

7 reaktioner på ”After Life säsong 3”

  1. Bengt Erik Eriksson

    Precis som de två förra blev säsong tre väldigt bra. Och det känns som ett rimligt avslut. I en kamp mot min egen nyfikenhet kring “hur gick det sen” hoppas jag Gervais också känner så och lämnar karaktärerna att gå vidare med sina liv.

    1. Det hoppas jag också! Slutet går att tolka på flera sätt och det kändes bra ändå. Tyckte också om de hoppfulla trådarna som lades ut för flera av karaktärerna. Det var de värda.

    1. Nattsvart och brutal, men jag tyckte om den. Kanske mest säsong 2, men de andra ramar in fint och som helhet är det en briljant serie.

  2. Jag var otroligt förtjust i och berörd av de två första säsongerna. Tycker inte att den tredje kom upp i riktigt samma klass, men jag vill verkligen inte ha den osedd.
    En kul grej som jag kanske uppskattar mer än andra eftersom jag är journalist är den härliga driften med lokalpressen … men allvaret är det som stannar kvar, bl a de fina pratstunderna på kyrkogården med den äldre änkan (bekant från Downton Abbey)

    1. Kyrkogårdsmötena är superfina! Håller med om att tredje säsongen inte var riktigt lika bra, men det blev en värdig avslutning och som helhet tycker jag att serien är fantastisk.

Kommentarer är stängda.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: