Just nu i februari 2022

Trots att februari hittills bjudit på såväl snö som regn är det skönt att januari är över och att det snart går att ana ljuset. Idag är första lördagen i månaden och därmed dags för en just-nu-enkät. Själv befinner jag mig just nu i Varberg och njuter av läsning och trevligt sällskap i form av ett gäng bokbloggare. Så himla lyxigt!

Just nu läser jag allt och inget. Många böcker påbörjas, men få blir utlästa. Jag är dock mitt i I en annan klass av Emma Leijnse som är ruskigt bra, men behöver läsas i små portioner. Dessutom läser jag vidare utifrån listan med böcker jag inte hann läsa under 2021 och just nu är det Vi röstar om vi saknar mamma av Nina Pascoal som gäller. Den gillar jag skarpt. På jobbet läser jag Gräns av John Ajvide Lindqvist när eleverna har sina lässtunder.

Just nu tittar jag på Göteborg Film Festival digitalt, eller jag försöker i alla fall ta mig tid till det, men eftersom filmerna ligger ute så kort tid digitalt har det tyvärr blivit en del halva filmer. Tre filmer har jag hunnit blogga om hittills och av dem var nog Så jävla easy going bäst. Rekommenderas! Jag har också börjat se tredje och sista säsongen av After Life av och med Ricky Gervais. Helt fantastisk, som väntat.

Just nu lyssnar jag på Att segra är banalt av och med Johanna Frändén och Carl Johan De Geer. Som alltid går det långsamt när jag lyssnar på ljudbok, men jag gillar den. Faktiskt så mycket att det fysiska exemplaret jag lånat på biblioteket endast använts för att läsa om en del av breven.

Just nu längtar jag efter vår. Vem gör inte det. Samtidigt har jag det rätt bra just nu och februari bjuder på en del trevligheter. Eftersom jag just haft covid och restriktionerna dessutom är på väg bort, hoppas jag att dessa trevligheter går att genomföra. De 18 februari är det till exempel 25 år sedan jag och maken träffades. Det ska vi självklart fira och det ser jag fram emot. Innan dess är det sportlov och det längtar jag också efter. Och så är det OS. Jag är kluven, men kommer nog ändå titta. Sådär jättepepp är jag dock inte av diktatoriska skäl.

Besvara gärna enkäten själv och kika in hos mina forna kulturkollokollegor Anna, Helena och Ulrica, som också besvarat den.