enligt O
Dags för fem tips på böcker som passar lite extra bra att bokcirkla om. Tredje månaden i rad betyder (nästan) en ny vana. Eller snarare nygammal. Alla tidigare bokcirkelstips hittar du här. I första hand väljer jag böcker som finns i pocket, men någon nyutgiven bok kan slinka med ibland.
Den siste vite mannen av Mohsin Hamid är en lika annorlunda som intressant bok. Vi tas med till en värld där alla människor, oavsett hudfärg, förvandlas och får mörkare hud. Andreas, han som är den siste vite mannen, vaknar en dag och möter ett brunt ansikte i spegeln. Han vet inte hur han ska hantera det och sjukskriver sig. Hamid bjuder på intressanta tankar om ras och utseende och säger själv att han fick idén till boken när han efter 9/11 upplevde att hans meriter inte längre spelade någon roll, utan endast hans utseende.
Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf är första delen i serien Timmerfolk som är inspirerad av hennes släkthistoria. Den utspelar sig i Djupsele, en fiktiv by i Västerbotten och berättelsen har två tidsplan. Ett nutida där Eva reser tillbaka till Djupsele efter många år. Hon var ofta där hos sin farmor och farfar på somrarna och det är farmor Siv som vi får följa i berättelsen från 30-talet. I båda tidsplanen är naturen och skogen av största betydelse.
Mjölkharen av Tina Norin upptäckte jag själv ganska nyss och det är verkligen en fantastisk berättelse där konst och konstnärer står i centrum. I nutid rensar två vuxna syskon ut sin mammas hus och i dåtidsberättelsen får vi följa två unga kvinnor som reser till Paris för att gå på konstskola. En av dem blir senare en känd konstnär och hennes verk ”Mjölkharen” stjäls från Göteborgs Konstmuseum i en känd konstkupp. En riktigt bra och välskriven bok.
Musan av Mats Strandberg är en skräckroman, men främst är det en roman om vänskap, familjehemligheter och konstens påverkan på människor. Hedda Strömberg är deckarförfattare och har drabbats av total skrivkramp. När hennes gamla vän David Riding bjuder henne till sin familjs sommarhus på midsommar ser hon en chans att komma i väg och att få skrivtid. Helgen börjar bra, men sedan börjar märkliga saker hända.
Syskonfejden av Moa Herngren handlar om hur tre syskon uppfattar samma situation. De har ganska nyss mist sin pappa och nu ska mammans födelsedag firas. Andrea, den ordentliga systern, har fixat allt och det är hon som berättar först. Ulrica är istället familjens svarta får och har en helt annan historia att berätta. Slutligen är det lillebror Rasmus som berättar. Han som är sladdbarn och aldrig behövt ta ansvar. Det är intressant hur de vuxit upp i samma familj, men har helt olika bild av den och händelser som format dem.