Hjortronmyren

enligt O 28 juni 2025 #Betyg 4, #Läst 2025, #Timmerfolk, #Ulrika Lagerlöf, #Utgivningsår 2024

I min läsning av de nominerade böckerna till Årets Bok 2025 har turen kommit till Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf och det var en riktig ”Linda-Bok” som passade mig väldigt bra. Vi får följa med till Djupsele, en fiktiv by i Västerbotten och lära känna några invånare där. Berättelsen har två tidsplan och i nutid reser Eva tillbaka till Djupsele som hon inte besökt på många år. Hennes farmor och farfar bodde där, men när de dog försvann också hennes band dit. Hon arbetar dock med skog och har fått i uppdrag att resa till Djupsele för att hantera en konflikt gällande skogsavverkning i området. Där träffar hon sin gamla kärlek Mattias och inser att hans dotter Fanny är en av de aktivister som protesterar mot planerna för skogen.

I dåtid följer vi Siv som är 17 år och helst av allt vill fortsätta studera. Det är 1930-tal och familjen är fattig, vilket betyder att Siv istället behöver börja arbeta. Hon vantrivs som hushållerska och när hon får chansen att arbeta som kocka i en skogshuggarkoja tar hon. Även om det först känns lite obehagligt att bo ensam med en grupp män, börjar hon snart trivas. Hon rår över sitt eget liv på ett helt annat sätt som kocka än hon gjort tidigare. Det är dåtidsberättelsen jag tycker mest om och här lyckas Lagerlöf verkligen beskriva skogens betydelse för människorna som bor och arbetar i den. Även skogssamernas situation får ta plats och här vet jag verkligen för lite. Klart är att skogsfrågan är intressant och komplex, vilket tydliggörs på flera sätt i den här romanen.

Jag vet inte varför jag väntat så länge med att läsa Hjortronmyren, för det här är verkligen en bok jag tycker mycket om. Kanske är nytidsberättelsen lite enkel, men fortsättningen Blekjorden har redan kommit ut och där får vi följa samma karaktärer. Jag gillar både Siv och Eva, men även Fanny och Vilgot, som får representera den unga generationen, har potential att växa ytterligare. Hjortronmyren ger oss berättelser om människor som sällan får höras och det känns viktigt att de får ta plats. Jag är väldigt glad över att ha fått stifta bekantskap med dem.