Eurovision 2025 – semifinal 2

Idag sändes semifinal 2 och egentligen var jag alldeles för trött för att titta på den. Efter att ha lyssnat snabbt på några av låtarna kändes dagens semi dessutom väldigt mycket svagare än den första. I den andra semifinalen finns dessutom flera bidrag som gör mig illa till mods. Dels Georgiens, men också Israels. Att Israel är med i tävlingen med argumentet att Eurovision inte är politiskt håller inte. Det blir ännu svårare att hävda det när sångerskan var med under 7 oktober och den fruktansvärda attacken som genomfördes av Hamas. Sedan dess har det hänt mycket och egentligen tycker jag att det är märkligare att tillåta Israel att vara med i år, än det var förra året. Det handlar inte om att välja sida, utan om att fördöma den israeliska regeringens agerande i Gaza. Att försvara sig är en självklar rättighet, men det som sker nu är något annat. Men nog om det. Jag höll ut hela tävlingen och hade tyvärr rätt i att det var en mycket svagare tävling än den i tisdags. Lite segt var det allt att vänta på att resultaten skulle redovisas, men kul att se några av de bidrag som inte fick tävla 2020. Jag saknade dock en absolut bästa låten Think about things med Daði og Gagnamagnið, en av de bästa Eurovision-låtarna någonsin.

Följande tio låtar gick vidare till final

Armenien Svenska Peter Boström och Thomas G:son är två av låtskrivarna till Survivor. PARG bjuder på ett mäktigt nummer, men jag blir helt ärligt helt matt av att se honom. Edward af Sillén kallade låten ”en tre minuter lång manspread” och det är en klockren beskrivning.

Danmark Publiken verkar älska Danmarks bidrag, men jag är inte lika imponerad. Sissal är en riktigt säker sångerska, men bidraget Hallucination hade passat bättre för femton år sedan. Kul självklart om vårt grannland i söder går vidare och härligt att se hur glad Sissal blev.

Finland För ovanlighetens skull ligger Finland ganska högt på bettinglistorna, men jag är inget fan av Ich komme med Erika Vikman. Hon gör ett bra jobb, men låten är en rätt hopplös, blekare och tråkigare version av Käärijäs Cha cha cha. Publiken tycks dock älska och den här kan hamna högt. Kul för Finland i så fall.

Grekland representeras av Klavdia med Asteromáta, en låt som doftar grekisk folkmusik. Tyvärr är den enormt tråkig och en typisk toalettpauslåt. Det tyckte långt ifrån alla som röstade, men bra för mig att jag får en naturlig paus.

Israel EBU hävdar att tv-bolag och inte regeringar tävlar i Eurovision och även om jag inte tycker att det är rätt att Israel finns med i år, är det inte sångerskan som ska skuldbeläggas. Yuval Raphael sjunger New day will rise på tre språk och hon gör det bra.

Lettland representeras av gruppen Tautumeitas och låten Bur Man Laimi är både suggestiv och annorlunda. Lite som en knäppaste låtarna The Beatles skrev när de tog som mest droger, men med konstiga stämmor, lettisk text och märklig dans. Inte dåligt, men konstigt och egentligen är det rätt kul med sådana bidrag.

Litauen Bandet Katarsis framför Tavo Akys, en låt som för tankarna till Radio Head. Svårmodigt och suggestivt, med fantastiska gitarrer. Tyvärr är det dock ett ganska tråkigt framträdande, men jag tycker verkligen om låten och den växer för varje snabbrepris.

Luxemburg är tillbaka i Eurovision efter en liten paus på 30 år. Låten heter La Poupée Monte Le Son och framförs av Laura. En helt okej låt och ett snyggt nummer. Kul att ha ett klassiskt schlagerland tillbaka i finalen.

Malta Det här är en av tävlingens största snackisar, även om den har bytt ut ett opassande ord. Miriana Conte framför Serving och jag kan fatta vad som lockar med låten, men tycker att den är rätt kass. Inte sångerskan ska sägas, hon är grym, men låten är provokativ på ett lite löjligt sätt. Kul för publiken, som älskar den och det är ett mäktigt nummer trots allt.

Österrike Det här är låten som enligt oddsen ska konkurrera med KAJ om segern på lördag. Det har jag svårt att tro. Inte för att tror att KAJ nödvändigtvis vänner, men Wasted love med JJ påminner allt för mycket om Nemos vinnarlåt för att kännas som en klockren vinnare. Den är dessutom en sämre version av The Code på alla sätt.

Följande låtar åkte ut

Australien GoJo från västra Australien sjunger Milkshake man och sjunga kan han utan tvekan. Australiens bidrag sticker ut, men jag tillhör dem som inte är speciellt förtjust i skämtbidrag. Inte tillräckligt många som röstar heller uppenbarligen.

Georgien representeras av Mariam Shengelia som sjunger låten Freedom. Edward af Sillén berättar att hon nästan vunnit X-factor, The Voie och Let’s Dance och nu inte ens nästan ska vinna Eurovision. Låten rankas väldigt lågt och det är inte konstigt.

Irland tävlar med Lajka party och den är en kul låt, men helt ärligt är en rätt kass. Sångerskan Emmy är från Norge, men trots en snygg höjning har jag svårt för hennes röst. Tydligen skickades den in till den norska tävlingen, men kom inte med. Inte jätteöverraskande.

Montenegro kör istället på maffig Balkanballad och även om jag aldrig skulle lyssna på Nina Žižićs låt Dobrodošli i något annat sammanhang, tycker jag att den funkar fint i sammanhanget. Den hysteriska klänning känns också Eurovision Deluxe.

Serbien skickar en Balkanballad med Princ som heter Mila. Smörigt och pampigt, men inte jättebra. Känns inte helt otippad att den inte gick vidare.

Tjeckien ADONXS är sångare och dansare, vilket märks i hans nummer. Kiss kiss goodbye låter lite som en Bond-låt och är riktigt pampig fram till den konstiga mellandelen där det tillfälligt blir något plingplongdisco för att sedan återgå till det pampiga. Jag var helt säker på att den skulle gå vidare och tycker att det är synd att den inte gjorde det.

Och tre redan klara

Frankrike har vunnit Eurovision fem gånger, men det var nästan 50 år sedan sist. Loune sjunger Maman och är en av favoriterna till att vinna på lördag. Benke Ryman har skapat numret och det brukar ju kunna leda till seger i kombination med en duktig sångare. Det här är en vacker ballad, men en aning tråkig.

Storbritannien brukar inte lyckas speciellt bra i Eurovision, men en garanterad finalplats har de. Nu har jag ju hävdat att jag inte gillar skämtbidrag, men What the hell just happened är en rätt kul Queen-doftande låt som jag gillar skarpt. Dessutom sjunger sångerskorna i Remember Monday grymt bra i sisådär 2 minuter och 55 sekunder. En låt som passar på min ”sjunga-högt-i-bilen-lista”.

Tyskland lyckas sällan speciellt bra, men i år representeras de av syskonen Abor & Tynna med låten Baller. En rätt kul danslåt som borde klara sig från bottentrion i alla fall, men troligen inte mycket mer.

Foto: Corinne Cumming/EBU