Ibland dyker det upp recensionsexemplar som jag inte bett om och de blir i ärlighetens namn långt ifrån alla lästa. Ibland dyker det dock upp riktiga pärlor och en sådan är Elden av Daniela Krien som ges ut av LB förlag. Om jag inte varit väldigt fixerad vid att bredda min läsning geografiskt hade den kanske blivit liggande, men jag behövde läsa en tysk bok och därför passande den bra. Vilken himla tur då Elden är en av de bästa böcker jag läst i år.
Det är sommar och dags för semester för det medelålders paret Rahel och Peter. När Rahel får meddelandet att huset de hyrt brunnit ner känns allt rätt hopplöst. Helt ärligt handlar det inte bara om branden, utan om att semestern känns avgörande. Makarna har länge levt parallella liv och semestern skulle bli ett tillfälle att hitta tillbaka till varandra. Så ringer Ruth, väninna till Rahels mamma Edith, och berättar att hennes make Viktor fått en stroke. Hon behöver vara hos honom på rehabiliteringshemmet och undrar därför om Rahel och Peter möjligen kan tänka sig att sköta deras gård. Gården som varit sommarparadis för Rahel och hennes syster. Utan att fråga Peter bestämmer Rahel att de ska tillbringa tre semesterveckor i Dorotheenfelde.
Elden är indelad i tre delar som representerar de tre semesterveckorna. Peter sköter djuren och Rahel trädgården. De sover som vanligt i varsitt rum, men långsamt kommer de varandra närmare igen. Det är som att de glömt av hur de ska kommunicera och interagera och behöver träna på att vara ett par. När dottern Selma dyker upp med sina två barn och ett dilemma, förändras stämningen ytterligare. I rollen som föräldrar hittar de tillbaka till någon slags gemenskap.
Jag läste Elden i ett svep under några intensiva timmar och har funderat över vad det är som gör den så bra. Mycket handlar om språket, som är helt fantastisk. Lågmält, vackert och precist. Krien kan verkligen konsten att sätta ord på tankar och känslor. Med små medel lyckas hon skriva fram ett äktenskap där parterna tappat bort varandra och inte riktigt vet hur de ska mötas. Något som säkert är vanligt när barnen flyttat ut och det inte finns något naturligt att lösa tillsammans. Trots att det är sorgligt är Elden ingen svart bok. Istället finns en värme och en respekt, men också en ganska stor besvikelse, som påverkar huvudpersonerna. Sällan har jag läst en så ärlig beskrivning av ett äktenskap.
Elden är en bok som ska upplevas. Jag är helt otroligt imponerad av Daniela Krien och ska absolut läsa hennes förra bok Kärlek i fem akter. Kanske har jag upptäckt något så ovanligt som en tysk favorit.
Om boken
Elden av Daniela Krien, LB Förlag, (2023), 173 sidor
Originaltitel: Der Brand
Översättare: Aimée Delblanc
Jag håller på att läsa Kärlek i fem akter just nu, fyndade den på någon rea tror jag, lockad av det ursnygga omslaget :)!
Verkligen snygga omslag på båda böckerna!
Tack för tips, ska se om den finns på biblan.