Evil grandma

Flera av de senaste böckerna vi läst i bokklubben Bokbubblarna har handlat om kvinnor och åldrande på olika sätt. Vid förra träffen diskuterade vi Evil grandma av Line Baugstø där ilska snarare än uppgivenhet är det som driver huvudpersonen Mona. En ilska som ganska ofta blir till en bitterhet över allt och alla runt henne. Mona är 65 år och nära pensionen, men dit längtar hon inte även om hon inte heller älskar sitt jobb. Det är över huvud taget ganska lite som glädjer Mona och den enda riktiga bundsförvant hon har är väninnan Annemor och hon tycker också om hennes dotter Julie, en vegansk klimataktivist. Sina egna barn tycker hon självklart också om, men de har en ganska sparsam kontakt som det verkar. Nu har Mona i alla fall fått ett arv som hon delvis använt till att bjuda sönerna Christian och Thomas och svärdottern Alma på en resa. Den har redan bokats om och nu berättar Thomas och Alma att de väntar barn och därför inte kan följa med. Kanske kan de få pengar istället, då det är så mycket som behöver köpas.

Mona blir inte glad över att höra att hon ska bli farmor. Istället känns det som att hon ska få en hjärtinfarkt och när hon söker läkarvård tror läkaren att hon fått en panikattack. Vem får en panikattack av att få nyheten om att ett barnbarn är på väg? Mona tydligen. Kanske handlar det om att hon inte riktigt har en vettig relation med Thomas och Alma. Speciellt inte med Alma som är en ung och, enligt Mona, väldigt ytlig influencer. Dessutom publicerar hon flera gånger osmickrande bilder och syrliga kommentarer om sin svärmor, medan hennes egen mamma framstår som den perfekta blivande mormodern. När Thomas och Almas lägenhet får en vattenläcka och behöver renoveras är det därför naturligt att de bor hos Almas familj, men det står snart klart att det inte är så perfekt där som man kan tro. Istället flyttar de in till Mona och beter sig som om de vore barn igen. De plockar inte undan efter sig och tar sig friheter som Mona inte riktigt kan acceptera. Med hjälp av Julie skapar Mona Instagramkontot @evilgrandma65 och där ondgör hon sig över sitt liv, anonymt självklart.

Jag hade absolut inga förväntningar på Evil grandma, men tyckte faktiskt att den var riktigt underhållande. Det jobbiga var kanske att ingen karaktär är trevlig, möjligen med undantag av Julie, men samtidigt var det rätt kul att få läsa en bok som innehåller så många gränslösa och elaka karaktärer. Mitt i allt elände finns också en allvarlig ton och Mona kämpar verkligen för att skapa ett liv där hon både kan vara sig själv och räknas in i en gemenskap. Det gäller såväl på jobbet, på fritiden och gentemot familjen. Som det är nu blir hon allt för ofta tagen för givet och det är inte så konstigt att det gör henne förbannad.