enligt O
Jag köpte två böcker på årets bokrea, Shakespeares Sonetter och Utflykt till Hanging Rock av Joan Lindsay. För mig var den senare okänd, vilket är lite konstigt då det verkar vara en kultbok. Utflykt till Hanging Rock kom ut 1967, men kom på svenska först 2022 i översättning av Maria Lundgren som belönades med priset Årets översättning för sitt arbete. Bokens berättelse tar sin början 14 februari 1900 då vi får följa med några elever och lärare från mrs Appleyards College för unga damer på utflykt till Hanging Rock som ligger 8 mil norr om Melbourne. Dagen börjar med att flickorna firar Alla hjärtans dag och när de åker i väg på utflykt är stämningen på topp även om förmaningarna är många. Flickorna ska akta sig för ormar och definitivt inte bete sig okvinnligt.
De små detaljerna gör Utflykt till Hanging Rock mystisk, som det faktum att alla deltagarnas klockor stannar när de kommer fram till utflyktens mål. Tiden stannar på samma gång bokstavligt och bildligt och livet blir aldrig sig likt för deltagarna efter den här dagen. Tre flickor och en lärarinna beger sig ut på en promenad, men endast en av dem återvänder. De andra tre försvinner spårlöst. Det handlar inte om naturens hot, eller i alla fall finns det inget konkret bevis på det. Ändå målas just naturen upp som något mystiskt och sällsamt. Kanske kan försvinnandet kopplas till de människor som slagit läger vid klippformationen. Spekulationer finns det gott om, men svaren är få om ens några. Therese Bohman skriver i sin recension av boken om upplevelsen hon fick när hon för första gången såg Peter Weirs filmatisering från 1975 ”man förstod inte riktigt vad som hände men kände ändå starkt att det var något underbart” och så känns det att läsa boken. Jag förstår verkligen inte allt, men jag tycker om det jag läser. Har du läst boken eller sett filmen? Vad tycker du?
Om boken
Utflykt till Hanging Rock av Joan Lindsay, Palaver Press, (2022)
Originaltitel: Picnic at Hanging Rock
Översättare: Maria Lundgren
Foto från förlagets hemsida
Det fanns alltså ursprungligen ett avslutande kapitel som förklarade gåtan, men redaktören övertalade henne att ta bort det kapitlet, det har senare publicerats som en separat bok.